|
|||
Ammanbudskapet (arabiska Risalat Amman) Àr ett dokument som syftar till att faststÀlla normativ islam. Det antogs ursprungligen under Ären 2005 och 2006 av 552 stycken muslimska religiösa auktoriteter, organisationer och ledare och efter det har ytterligare undertecknare anslutit sig. Undertecknarna anser att felaktiga och extrema tolkningar av islam gjorts och att illegitima handlingar utförts i islams namn. De söker som motvikt presentera ett brett konsensus hos majoriteten av företrÀdarna för islam om vad de anser att traditionell islam alltid varit samt vilka gÀrningar som Àr representativa för islam. Undertecknarna ser som problematiskt att en bred enighet om vad islam Àr saknats och dÀrför om vem som Àr muslim och vad som Àr islamiskt. Vidare fördöms extremism, terrorism och dödandet av civila och istÀllet betonas vÀrden som medkÀnsla, ömsesidig respekt, tolerans och religiös frihet. Ammanbudskapet har undertecknats och anammats av ett stort antal av islams ledande religiösa auktoriteter, organisationer och lÀrosÀten samt muslimska vÀrldsliga ledare.
InnehÄll |
redigera Tillkomst
Ammanbudskapet initierades av kung Abdullah II av Jordanien den 9 november 2004 genom en deklaration som sökte förklara vad islam Àr och vilka handlingar som representerar islam. MÄlet var att klargöra islams sanna natur och naturen hos sann islam.
Kungen önskade fÄ religiös auktoritet för deklarationen. DÄ det inom islam inte finns en central auktoritet som företrÀder alla muslimer mÄste konsensus sökas hos de som representerar olika undergrupper. Kontakt togs dÀrför med 24 av de mest seniora och respekterade religiösa lÀrda frÄn hela vÀrlden representerandes olika inriktningar inom islam och olika rÀttsskolor (madhhab). Tre frÄgor stÀlldes till dem:
- Vem Àr en muslim?
- Ăr det tillĂ„tet att förklara nĂ„gon apostat (takfir)?
- Vem har rÀtt att utfÀrda religiösa utlÄtanden (fatwor)?
Baserat pÄ de utlÄtanden (fatwor) som de lÀrda avgav arrangerades en konferens i juli 2005 i Amman. DÀr deltog 200 av vÀrldens ledande islamiska lÀrde (ulama) frÄn 50 lÀnder. EnhÀlligt avgav de ett utlÄtande om de tre grundlÀggande frÄgorna (som kom att kallas Ammanbudskapets tre punkter).
Dessa tre punkter antogs enhÀlligt av politiska och vÀrldsliga ledare frÄn den muslimska vÀrlden vid Organization of the Islamic Conference toppmöte i Mekka i december 2005. Fram till juli 2006 hade Àven sex organisationer och kongresser för islamiska lÀrda enhÀlligt antagit de tre punkterna. Ammanbudskapet och Ammanbudskapets tre punkter antogs enhÀlligt ursprungligen av 552 ledande muslimska lÀrda och politiker frÄn 84 lÀnder och nya undertecknare tillkommer via den officiella webbplasen dÀr ytterligare 4432 tillkommit (per 10 september 2009).
Undertecknarna av Ammanbudskapet menar att innehÄllet vÀsentligen inte Àr nytt utan endast ett förtydligande av de allmÀnna principerna hos traditionell, ortodox, moderat islam.
redigera Budskapet
Ammanbudskapets tre punkter:
- 1. Giltigheten hos alla Ätta rÀttsskolor (madhhab) erkÀnns; fyra sunni (Hanafi, Maliki, Shafi'i och Hanbali), tvÄ shia (Ja'fari och Zaiddiyah), samt Ibadi och Thahiri.
Efterföljarna till dessa rÀttsskolor definieras som muslimer.
Giltigheten av traditionell islamisk teologi (asharitiska skolan), av islamisk mystik (sufism), och av sann salafism erkÀnns. - 2. Muslimer förbjuds att förklara andra muslimer som apostater (takfir)
- 3. Baserat pÄ rÀttsskolorna stÀlls subjektiva och objektiva villkor upp för utfÀrdandet av fatwor för att möjliggöra avslöjandet av okunniga och orÀttmÀtiga pÄbud i islams namn.
Till dessa tre punkter tillades en bekrÀftelse pÄ tron pÄ mÀnskliga rÀttigheter, religionsfrihet, den gyllene regeln, rÀttvisa, tolerans och ömsesidig respekt. Terrorism, extremism, radikalism, fanatism och vÄld mot civila fördömdes.
redigera Betydelsen enligt skaparna av budskapet
Enligt skapare av Ammanbudskapet Àr detta ett historiskt, universellt och enhÀlligt religiöst och politiskt konsensus (ijma) för den islamiska vÀrlden (umma) och konsoliderar traditionell, ortodox islam. Betydelsen Àr att:
- för första gÄngen pÄ över tusen Är har den islamiska vÀrlden formellt och specifikt kommit till ett pluralistiskt, ömsesidigt erkÀnnande,
- detta erkÀnnande Àr religiöst bindande för muslimer,
- det adresserar ett av de mest kritiska problemen för muslimer idag, nÀmligen avsaknad av enighet om vad islam Àr och dÀrför om vem som Àr muslim och vad som Àr islamiskt.
Det framhÄlls att Ammanbudskapet inte bara Àr fördelaktigt för muslimer, dÄ det möjliggör en grund för enighet, utan Àven för icke-muslimer. Skyddet av rÀttsskolorna garanterar avvÀgda islamiska lösningar för frÄgor som mÀnskliga rÀttigheter, kvinnors rÀttigheter, religionsfrihet, laglig jihad, god medborgaranda hos muslimer i icke-muslimska lÀnder samt rÀttvisa och demokratiska styrelsesÀtt. Det blottlÀgger illegitima Äsikter hos radikala fundamentalister och terrorister till skillnad frÄn Äsikterna hos sann islam. Illegimiteten hos de fatwor som extremister anvÀnder för att rÀttfÀrdiga terrorism avslöjas, dÄ de undantagslöst gÄr emot traditionell islamisk religiös lag (sharia) och gÄr emot islams grundprinciper. Extremisters bruk av takfir för att rÀttfÀrdiga vÄld mot muslimer med för dem avvikande Äsikter omöjliggörs.
redigera Undertecknare
För de ursprungliga 552 stycken undertecknarna se lista pÄ den officiella webbplatsen. Till dessa lÀggs ytterligare undertecknare till via den officiella webbplatsen och sedan den 1 mars 2007 har 4410 personer antagit budskapet (per den 6 september 2009).
redigera Svenska undertecknare (i urval):
- Mahmoud Khalfi Driri (en av de 552 ursprungliga undertecknarna)
- Abd al Haqq Kielan
- Mohamed Omar[1]
redigera Referenser
redigera KĂ€llor
redigera Noter
- ^ "Vi hörsammar budskapet", Mohamed Omars blog 2007-11-04
|
Sharia (islamisk lag) âą RĂ€ttskĂ€llor (Usul al-fiqh): Koranen âą Sunna âą Taqlid (imitation) âą Ijtihad (tolkning) âą Ijma (konsensus) âą Qiyas (analogislut) âą Urf (lokal praxis) âą Bidâah (innovation) âą Madrassa (skola) âą Ijazah (auktorisation) âą Istihlal âą Istihsan (beslutsrĂ€tt) âą Risalah (disseration, avhandling) âą MadhÄhib (lagskolor): Maliki âą Hanafi âą Shafi âą Hanbali âą Ja'fari âą Zaiddiyah âą Thahiri âą Ibadi âą Ekonomisk rĂ€tt: Zakat: Jizya âą Khums âą Waqf âą Islamiskt bankvĂ€sende: Riba âą Politisk rĂ€tt: Kalifat âą Imamah âą VilĂąyet âą Dhimmi âą Ăktenskaps- och familjerĂ€tt: Mut'ah âą Idda âą Talaq âą Khul âą Li'an âą Nikah Misyar âą Nafaqa âą Zina âą StraffrĂ€tt: Tazir âą Hudud âą Zina âą Hirabah âą Etikett (Adab): Assalam Alaikum âą Insha'Allah âą Hijab âą Niqab âą SAW âą Teologisk rĂ€tt: Salah âą Sawm âą Hajj: Umra âą Hygien: Wudu âą Ghusl âą Tayammum âą Diet (kosthĂ„llning): Halal âą MilitĂ€rrĂ€tt: Jihad âą Titlar & funktionĂ€rer: âĂlim (pl. âUlamÄâ) âą Mufti âą Qadi âą Faqih âą Mulla âą Imam âą Schejk âą Maulana âą Muhtasib och Hisba âą Hakam âą Aktuella initiativ: Ammanbudskapet âą Ăvrigt: Hiyal âą Ikhtilaf âą Ra'y âą Qanun âą Tazir âą Hudud |
