Blasonering Àr inom heraldik en beskrivning av ett vapen i text, sÄ att man enbart med hjÀlp av denna beskrivning kan framstÀlla en korrekt avbildning av vapnet. Syftet med att ha en sÄdan textbeskrivning Àr dels att lÀttare kunna jÀmföra olika vapen, dels att innehÄllet fÄr ett visst oberoende av det konstnÀrliga utförandet.
NÀr man faststÀller ett vapen, sÄ Àr det blasoneringen man faststÀller, inte bilden (till skillnad frÄn till exempel moderna varumÀrken, som alltid registreras med ett visst utseende). DÀrför kan man se ett och samma vapen i nÄgot olika utföranden pÄ olika stÀllen, men det Àr ÀndÄ att betrakta som samma vapen.
Blasonering anvÀnds ocksÄ som ett verb, att blasonera ett vapen Àr alltsÄ att beskriva det pÄ detta sÀtt.
InnehÄll |
redigera Termer
Inom blasonering förekommer ett stort antal specialtermer för att beskriva ett vapen. Termerna Àr olika pÄ olika sprÄk, och Àven de heraldiska reglerna varierar frÄn land till land. I nÄgra fÄ fall Àr de heraldiska reglerna sÄ olika, att en heraldisk term pÄ ett sprÄk inte kan direktöversÀttas till nÄgon motsvarande term pÄ ett visst annat sprÄk.
NÀr man beskriver hur de olika bilderna förhÄller sig till varandra behövs beteckningar för de olika riktningarna. Sköldens nedre del (ungefÀr den nedre tredjedelen av skölden) kallas stam, och den övre kallas ginstam eller chef (ungefÀr den övre tredjedelen av skölden). Höger och vÀnster betecknas som vanligt eller med de latinska namnen dexter och sinister, men riktningarna Àr omvÀnda eftersom man förutsÀtter att beskrivaren hÄller vapnet framför sig. Sköldens högra del kallas post (ungefÀr den högra tredjedelen av skölden).
redigera Tinkturer
Tinktur Àr en beteckning pÄ den fÀrg en viss del av vapnet har. Tinkturer indelas i metaller (guld och silver) och fÀrger (övriga fÀrger). NÀr heraldiska vapen avbildas i svartvitt tryck utan Ätföljande blasonering kan man anvÀnda ett visst standardiserat linjemönster för att beteckna varje fÀrg, en s k skraffering. Detta bör dock undvikas nÀr syftet med vapenframstÀllningen Àr huvudsakligen dekorativ eller nÀr man har en Ätföljande blasonering.
Förutom fÀrger och metaller finns pÀlsverk, frÀmst hermelin och grÄverk. Hermelin representerar hermelinens vinterpÀls med svarta svansspetsar fastsydda, och avbildas som ett vitt fÀlt med utströdda svarta svansspetsar. GrÄverk representerar den sibiriska ekorrens vinterpÀls (vilket var populÀrt som foder under medeltiden), och avbildas som ett geometriskt mönster av blÄtt och vitt. Dessutom finns fantasifulla variationer pÄ detta, dÀr hermelinens variationer bara förekommer i heraldiken. FantasipÀlsarna Àr dock vanligare i bl a engelsk heraldik Àn i svensk.
I vissa vapen framstÀlls en allmÀn bild i naturlig fÀrg, vilket innebÀr att till exempel en mÀnniska Àr hudfÀrgad. Detta Àr nÄgot man försöker undvika i moderna vapen eftersom det frÄngÄr heraldikens grundlÀggande regel om enkelhet och tydlighet, men finns i mÄnga vapen faststÀllda under 1700- och 1800-talen.
En av heraldikens huvudregler lyder att man inte fÄr placera en fÀrg pÄ en fÀrg, eller en metall pÄ en metall. Detta kallas tinkturregeln. PÀlsverk och naturlig fÀrg omfattas inte av denna regel. Grundregeln Àr dock att det ska gÄ att identifiera vapnet pÄ avstÄnd, sÄ alltför vÄgade försök uppmuntras inte. Tinkturregeln gÀller dock bara nÀr en bild lÀggs pÄ ett fÀlt eller en annan bild, inte nÀr tvÄ befintliga vapen kombineras som tvÄ fÀlt i samma sköld. Undantag mÄste naturligtvis ocksÄ göras vid möte av tre tinkturer, till exempel nÀr ett djur har bevÀring i sÀrskild tinktur.
redigera Skuror
Skuror kallas de linjer som man anvÀnder för att geometriskt indela en vapenskölds yta, och de betecknas olika beroende pÄ vilken riktning skuran har. De olika delarna kallas sköldens fÀlt. Skuran i sig kan vara utformad pÄ olika sÀtt, till exempel som vÄgskura eller sÄgtandsskura. Om inget annat anges i blasoneringen Àr skuran rak. Se vidare artikeln skura.
redigera Bilder
Bilder Àr de symboler som kan finnas i vapnet. Dessa indelas i hÀroldsbilder, som Àr enkla, geometriska indelningar av skölden/fÀltet genom skuror, samt allmÀnna bilder, exempelvis djur, verktyg, vapen, blommor etc. Fantasirikedomen hÀr Àr mycket stor bland de allmÀnna bilderna. En bild eller grupp av likadana bilder placeras antingen helt och hÄllet i ett av sköldens fÀlt, eller mitt över en av delningslinjerna. I det senare fallet bör bilden dock följa tinkturregeln i bÄda fÀlten. För att uppnÄ detta om det ena fÀltet Àr en fÀrg och det andra en metall kan man dela Àven bilden med samma sorts delningslinje som avskiljer fÀlten, sÄ att det ena fÀltets fÀrg blir bildens fÀrg i det andra och vice versa. Denna metod kallas att bilden Àr i motsatta tinkturer.
En eller flera bilder kan ocksÄ placeras pÄ en annan bild. Bilden som utgör bakgrund Àr vanligen en hÀroldsbild, eftersom vapnet annars blir alltför komplext.
redigera Exempel
Sveriges stora riksvapen blasoneras sÄ hÀr i lagen om Sveriges riksvapen:
- Stora riksvapnet utgörs av en blÄ huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjÀrtsköld som innehÄller det kungliga husets dynastivapen. Huvudsköldens första och fjÀrde fÀlt innehÄller tre öppna kronor av guld, ordnade tvÄ över en. Huvudsköldens andra och tredje fÀlt innehÄller tre ginbalksvis gÄende strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tÀnder och klor.
- HjÀrtskölden Àr kluven. Första fÀltet innehÄller VasaÀttens vapen: ett i blÄtt, silver och rött styckat fÀlt, belagt med en vase av guld. Andra fÀltet innehÄller Àtten Bernadottes vapen: i blÄtt fÀlt en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och tvÄ krenelerade torn, allt av silver, dÀröver en örn av guld med vÀnstervÀnt huvud och sÀnkta vingar gripande om en Äskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjÀrnbild av guld.
- Huvudskölden Àr krönt med en kunglig krona och omges av Serafimerordens insignier.
- SköldhÄllare Àr tvÄ tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tÀnder och klor. Lejonen stÄr pÄ ett postament av guld.
- Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.