| Chongqing | |||||
|
|||||
| Förkortning: æž (pinyin: YĂș) | |||||
|
|||||
| Position: | |||||
| Yta: | 82 402,95 km2 26:e störst i Kina |
||||
| FolkmÀngd: | 31 442 300 (2005) 20:e folkrikast i Kina |
||||
| Befolknings- tÀthet: |
382 inv./km2 | ||||
| BNP: | 14 622 „/inv. (2007) | ||||
| Större kinesiska nationaliteter: | |||||
| BorgmÀstare: | Wang Hongju | ||||
| Parti- sekreterare: |
Bo Xilai | ||||
| Officiell webbplats | |||||
![]() Chongqings lÀge i Kina. |
|||||
Chongqing (uttal: [ÊÊʰÊĆtÉʰiĆ]; éćș; pinyin: ChĂłngqĂŹng) Ă€r en stad i Kinas centrala inland, belĂ€gen dĂ€r Jialing-floden rinner ut i LĂ„nga floden. Stadskommunen, (Chongqing Shi), som Ă€r en administrativ enhet direkt under centralregeringen i Peking, har en yta pĂ„ cirka 82 300 kmÂČ och en registrerad befolkning pĂ„ 31 442 300 (2005). Stadskommunen utpekas ofta som "vĂ€rldens största stad", vilket rimmar illa med vad som normalt kallas stad, eftersom dess areal Ă€r jĂ€mförbar med nĂ„gon av de tvĂ„ mindre av Sveriges landsdelar. Vid folkrĂ€kningen Ă„r 2000 rĂ€knades endast en tredjedel av stadskommunens invĂ„nare som urban befolkning.[1]
Stadskommunens centrala omrĂ„de, Chongqing Shi Shixiaqu, bestĂ„r av femton distrikt som Ă„r 2000 hade totalt 10 566 208 invĂ„nare pĂ„ en yta av 16 291 kmÂČ.[2][3] Centrala Chongqing hade 3 601 852 invĂ„nare vid folkrĂ€kningen 2000.[4] I Chongqing finns Kinas första enspĂ„rsvĂ€g, Chongqing Monorail.
Chongqing kallas ocksÄ "dimmiga staden" eller "bergstaden" och Àr en av fÄ kinesiska storstÀder utan omfattande cyklism.
InnehÄll |
redigera Historia
Chongqings historia gÄr tillbaka till det forntida riket Ba och tiden före Qindynastin, under vilken omrÄdet blev en del av Kina. Staden fick sitt nuvarande namn Är 1189. Chongqing var provisorisk huvudstad för Republiken Kina under andra vÀrldskriget efter japanernas ockupation av Nanjing. De japanska bombningarna, som varade i flera Är, har gett staden rykte om vara "vÀrldens mest bombade". à r 1954 blev den en del av Sichuanprovinsen, vilket den var fram till 1997, dÄ den lyftes upp till provinsnivÄ genom en sammanslagning av Chongqing City med grannarna Fuling, Wanxian och Qianjiang.
redigera Administrativ indelning
Chongqings kommun Àr indelad i 15 stadsdistrikt, 4 stÀder pÄ hÀradsnivÄ samt 21 hÀrader (varav 4 Àr autonoma):
| Administrativ enhet | Kinesiska (Hanzi) | Areal (kmÂČ)[2] | InvĂ„narantal 1 november 2000[2][3] |
|---|---|---|---|
| Stadsdistrikt | |||
| Ba'nan | ć·Žć | 1 830,30 | 886 447 |
| Beibei | ćçą | 755,42 | 646 577 |
| Changshou | éżćŻż | 1 415,49 | 874 307 |
| Dadukou | ć€§æžĄćŁ | 94,39 | 247 021 |
| Fuling | æ¶Șé” | 2 946,00 | 1 134 080 |
| Jiangbei | æČćȘć | 213,52 | 609 619 |
| Jiulongpo | äčéŸćĄ | 443,03 | 878 777 |
| Nan'an | ććČž | 278,78 | 592 566 |
| Qianjiang | 黿± | 2 397,00 | 442 385 |
| Shapingba | æČćȘć | 383,45 | 789 359 |
| Shuangqiao | ćæĄ„ | 37,48 | 42 033 |
| Wansheng | äžç | 565,58 | 265 743 |
| Wanzhou | äžć· | 3 457,00 | 1 648 870 |
| Yubei | æžć | 1 452,03 | 843 482 |
| Yuzhong | æžäž | 21,90 | 664 942 |
| StÀder pÄ hÀradsnivÄ | |||
| Hechuan | ćć· | 2 356,21 | 1 420 520 |
| Jiangjin | æ±æŽ„ | 3 200,22 | 1 322 890 |
| Nanchuan | ćć· | 2 602,00 | 631 853 |
| Yongchuan | æ°žć· | 1 575,68 | 984 730 |
| HĂ€rader | |||
| Bishan | ç§ć±± | 912,41 | 608 473 |
| Chengkou | ććŁ | 3 286,00 | 225 841 |
| Dazu | ć€§è¶ł | 1 390,21 | 905 409 |
| Dianjiang | 㫿± | 1 518,00 | 862 323 |
| Fengdu | äž°éœ | 2 901,00 | 774 054 |
| Fengjie | ć„è | 4 087,00 | 871 743 |
| Kai | ćŒ | 3 959,00 | 1 408 116 |
| Liangping | æąćčł | 1 890,00 | 850 064 |
| PengshuiÂč | ćœæ°Ž | 3 903,00 | 590 228 |
| Qijiang | ç¶Šæ± | 2 182,14 | 962 813 |
| Rongchang | èŁæ | 1 079,01 | 659 556 |
| ShizhuÂč | çłæ± | 3 013,00 | 484 876 |
| Tongliang | éæą | 1 341,73 | 794 104 |
| Tongnan | 朌ć | 1 584,97 | 860 016 |
| Wulong | æŠé | 2 901,00 | 397 697 |
| Wushan | ć·«ć±± | 2 958,00 | 571 959 |
| Wuxi | ć·«æșȘ | 4 030,00 | 483 759 |
| XiushanÂč | ç§ć±± | 2 450,00 | 507 522 |
| YouyangÂč | é éł | 5 173,00 | 594 287 |
| Yunyang | äșéł | 3 634,00 | 1 219 647 |
| Zhong | ćż | 2 184,00 | 954 075 |
| TOTALT | 82 403,00ÂČ | 30 512 763 |
ÂčAutonoma hĂ€rader. ÂČAvrundat till hela kvadratkilometer.
redigera StÀder
Med en yta pĂ„ över 82 000 kvadratkilometer omfattar Chongqings kommun inte bara den centrala staden med nĂ€rmaste omgivningar, utan Ă€ven en uppsjö av andra mindre eller mellanstora stĂ€der. Chongqings centrala storstadsomrĂ„de bestĂ„r av femton stadsdistrikt, shixiaqu. Termen shixiaqu kan bĂ„de syfta pĂ„ varje enskilt distrikt, eller hela det samlade distriktomrĂ„det, Chongqing Shi Shixiaqu. Dessa femton distrikt hade totalt 10 566 208 invĂ„nare vid folkrĂ€kningen 2000, pĂ„ en yta av 16 291 kvadratkilometer. Centrala Chongqing, tĂ€torten, bestĂ„r av totalt 77 gatuomrĂ„den (jiedao) med totalt 3 601 852 invĂ„nare Ă„r 2000.[4] Det Ă€r endast de mest urbaniserade stĂ€derna som Ă€r indelade i gatuomrĂ„den. Andra stĂ€der som Ă€r indelade i gatuomrĂ„den i kommunen Ă€r Hechuan och Yongchuan. Ăvriga stĂ€der och orter i kommunen har status som zhen, en liten administrativ enhet av till stor del urban karaktĂ€r. En zhen kan dock omfatta landsbygdsomrĂ„den till viss del.
redigera StÀder med över 100 000 invÄnare
| Stad | InvÄnarantal 2000[4] |
|---|---|
| Chongqing | 3 601 852 |
| Hechuan | 232 252 |
| Yongchuan | 214 431 |
| Fengcheng | 146 767 |
| Longhua (Nanchuan) | 144 119 |
| Yudong | 139 575 |
| Gu'nan | 134 162 |
| Lianglu | 123 185 |
| Jijiang (Jiangjin) | 118 934 |
| Zitong | 118 646 |
| Bachuan | 117 388 |
| Guixi | 112 336 |
redigera KĂ€llor och noter
- ^ National Bureau of Statistics, China (pÄ kinesiska), invÄnarantal vid folkrÀkningen 1 november 2000.
- ^ a b c GeoHive, Chongqing Shi
- ^ a b Uppgiften avser de facto (nÀrvarande) befolkning, vilket skiljer frÄn de jure (folkbokförd) befolkning. Andra kÀllor kan dÀrför uppge andra siffror.
- ^ a b c National Bureau of Statistics, China (pÄ kinesiska), invÄnarantal i gatuomrÄden (jiedao), mindre orter (zhen) och smÄdistrikt (xiang) vid folkrÀkningen 1 november 2000.
| Administrativa regioner i Folkrepubliken Kina (exkl. Taiwan) | ||
| Provinser: Anhui | Fujian | Gansu | Guangdong | Guizhou | Hainan | Hebei | Heilongjiang | Henan | Hubei | Hunan | Jiangsu | Jiangxi | Jilin | Liaoning | Qinghai | Shaanxi | Shandong | Shanxi | Sichuan | Yunnan | Zhejiang Autonoma omrÄden: Guangxi | Inre Mongoliet | Ningxia | Tibet | Xinjiang | SÀrskilda administrativa regioner: Hongkong | Macao StorstadsomrÄden: Chongqing | Peking | Shanghai | Tianjin |
||

