WikiIpod: Ericsson.html

**Telefonaktiebolaget LM Ericsson**

Typ	Aktiebolag
Grundat	1876
Huvudkontor	Stockholm, Sverige
Nyckelpersoner	Carl-Henric Svanberg, VD Michael Treschow, styrelseordförande
Bransch	Telekommunikation
Omsättning	188 miljarder kronor
Antal anställda	cirka 63 000 ^[1]
Webbplats	www.ericsson.com

Ericsson, fullständigt namn Telefonaktiebolaget LM Ericsson, är ett svenskt telekommunikationsföretag med internationell inriktning. Ericsson grundades 1876 av Lars Magnus Ericsson.

Sedan 2001 äger Ericsson tillsammans med Sony mobiltelefontillverkaren Sony Ericsson.

redigera Historik

Lars Magnus Ericsson

Ericssons tidigare huvudkontor

Ericssons Telegraf Serie 800, c:a 1880

Erikssons skelettapparat även kallat taxen, 1892

Ericssons första väggtelefon med fingerskiva, 1920

Ericssons första bakelittelefon, 1931

Ericssons Ericofon (Cobra), 1953

Ericssons Dialog, 1962 (tillsammans med Televerket), här i grönt från 1972

Ericssons Diavox, 1978 (tillsammans med Televerket)

Ericssons första GSM-mobiltelefon GH337 (vänster, 1994) och en senare modell, T28s (höger, 1999)

L.M. Ericsson började sin bana som arbetare på olika verkstäder, dels i sin hemtrakt, dels i Stockholm. Efter en stipendiefinansierad utomlandsvistelse som student uppsatte han i april 1876 en verkstad för att tillverka matematiska och fysikaliska instrument och dylikt. Detta var samma år som A.G. Bell tog patent på telefonen. Bara något år senare startade Ericsson tillverkningen av telefonapparater, vilket skulle bli den huvudsakliga verksamheten. År 1878 lanserades de första telefonerna, tillverkade av honom själv. Hans påfallande konstruktiva begåvning imponerade den tidens fackmän, och apparaterna blev snabbt kända på världsmarknaden. L.M. Ericsson bär till väsentlig del förtjänsten av det svenska telefonväsendets höga position i världen.

Som ett led i företagets utveckling överlät L.M. Ericsson 1896 sina fabriker till det nybildade A.-B. L. M. Ericsson & Co. Från denna dag och cirka tjugo år framåt verkade han själv som verkställande direktör. Fram till år 2003 har ingen annan person haft lika långvarig ledande position inom koncernen. På 1890-talet hade A.-B. L. M. Ericsson & Co cirka 500 anställda och hade kommit igång med sin internationalisering; etableringen utomlands ägde först rum i Ryssland och Kongresspolen i samarbete med Henrik Tore Cedergrens firma. I Polen öppnade man den första telefonstationen i Warszawa 1904 och Polen blev snabbt ett av Europas modernaste telefonländer. Byggnaden som telefonväxeln installerades i finns fortfarande kvar även om den blev hårt åtgången under andra världskriget.

År 1918 fusionerades bolaget med Stockholms Allmänna Telefon AB som ett led att stärka positionen inom branschen och för att förbättra entreprenörverksamheten i tillverkningen. Firmanamnet ändrades till Allmänna telefonaktiebolaget Ericsson.

redigera Det moderna Ericsson tar form

Under 1930-talets senare hälft flyttade man företaget från Stockholm ut till det då fortfarande oexploaterade området Midsommarkransen. Ericssons moderna fabrik kom att dominera området för decennier framåt med den så kallade Ericsson-andan och skapandet av en slags Ericsson-stad, LM-staden (jämför med Siemensstadt i Berlin). Under 1960-talet drogs tunnelbanan ut till Midsommarkransen och stationen fick namnet Telefonplan.

År 1948 öppnade Ericsson en fabrik i Söderhamn. Under 1950-talet kom den klassiska Ericofonen, mer känd som Kobran.

1970-talets stora projekt var AXE-systemet. AXE var en av de första datorstyrda telefonväxlarna och blev en enorm framgång. AXE vidareutvecklas även på 2000-talet och är idag världens mest spridda telefonisystem. AXE hanterar nästan alla mobiltelefonistandarder, till exempel GSM (2G) och WCDMA (3G).

redigera Militär materiel

Ericsson har tidigare tillverkat materiel för den svenska militären. Sambandsutrustningens klassiker den så kallade Fältapan (Fälttelefonapparat m/37) har följts av betydligt modernare system, till exempel 1970-talets giraffsystem för radarbevakning av luftrum. I september 2006 såldes, enligt 2006 års årsredovisning, den militära verksamheten till Saab AB – kvar hos Ericsson finns idag bara en liten nätrelaterad verksamhet fokuserad på nationell och offentlig säkerhet.

redigera 1990- och 2000-talet

Under en period vid början av 2000-talet hade Ericsson över 110 000 anställda men avskedade hälften åren därefter, med hänvisning till minskad försäljning. Antal anställda och omsättning växte under 2007 bland annat på grund av en kraftig ökning av affärerna inom Global Services där telekomoperatörerna ofta flyttar delar av sin egen verksamhet till Ericsson.

redigera Företagsköp, samgåenden och samarbeten

redigera Sony-Ericsson

Under 1990-talet blev Ericsson en av världens ledande mobiltelefontillverkare. Tillverkningen överfördes år 2001 till företaget Sony Ericsson Mobile Communications som samägs med hemelektroniktillverkaren Sony. Ericsson fortsätter dock att konstruera så kallade mobilplattformar, det vill säga mjukvara och hårdvara som bildar grundstommen i mobiltelefoner. Några av kundern är Flextronics, HTC, LG, NEC, Sagem, Sharp och Sony Ericsson.

Sony-Ericsson hade vid bildandet cirka 3 500 anställda. Numera arbetar cirka 6 000 på Sony-Ericsson.

redigera Köpet av Marconi

I oktober 2005 tillkännagavs att Ericsson hade för avsikt att förvärva huvuddelen av telekommunikationsleverantören Marconis verksamhet. Förvärvet slutfördes i januari 2006 och stärkte Ericssons position bland annat inom områdena optiska transmissionsprodukter och fast bredbandsaccess.

redigera Köpet av Redback

I januari 2007 slutförde Ericsson köpet av det amerikanska bolaget Redback. Redback tillför bland annat produkter inom området edge routing.

redigera Lista över förvärv, fram till april 2007

Totalt handlar det om köp på omkring 40 miljarder kronor, och i särklass störst är köpen av bolagen Marconi (17 miljarder kronor), Redback (13 miljarder kronor) och Tandberg (10 miljarder kronor).

Netspira Networks – spanskt mjukvaruföretag.
Axxessit – norskt bolag med produkter för metro ethernet.
Marconi – brittiskt bolag med produkter för den stora och tunga datatrafiken.
Netwise – svenskt bolag som säljer ip-teknik för företag.
Redback Networks – amerikanskt företag med ip-teknik för tal och tv via bredbandsnät.
Entrisphere – amerikanskt företag som arbetar med fiberanslutningar, för bland annat hd-tv via bredband.
Tandberg – norskt bolag med tv-teknik.
Mobeon – svenskt bolag som arbetar med meddelandehantering.
Distocraft – finskt företag inom performance management.
Drutt – svenskt bolag som utvecklar Mobile Service Delivery Platform solutions.
Torrent - amerikanskt bolag med high-end Gigabit-routers för publika IP-nätverk (1999 $450 million).
TouchWave Inc. - amerikanskt bolag med IP-telefoni (1999 $46 million).

redigera Företagsledning

VD Carl-Henric Svanberg
CFO (ekonomidirektör) Hans Vestberg
Försäljnings- och marknadschef Torbjörn Possne
Forskningschef Håkan Eriksson
Operational Excellence och strategichef Joakim Westh

redigera Affärsenheter

Från och med 1 januari 2007 består Ericssonkoncernen av tre affärsenheter (Business Units) (nuvarande enhetschef inom parentes):

Networks, nätverk (Johan Wibergh)
Multimedia (Jan Wäreby)
Global Services, världsvida tjänster (Jan Frykhammar)

Av dessa handhar Networks-enheten huvuddelen av koncernens affärer, medan Global Services och Multimedia ses som möjliga tillväxtområden.

redigera Dotterbolag

Ericsson Microwave Systems AB har sålts till Saab, genomfördes 1 september 2006. Företaget heter numera Saab Microwave Systems.

redigera Kuriosa

När Ericsson flyttade sina huvudfabriker till Telefonplan ansågs detta vara ute på rena landsbygden. För att locka arbetare till företaget fick de anställda kvinnorna två timmars betald ledighet per månad, för att kunna åka in till staden och lägga håret. Förmånen avtalades bort först på 1990-talet.
Så sent som på 1960-talet hade Ericsson fortfarande legotillverkning åt andra, som en vanlig mekanisk verkstad. Bland annat tillverkades tändningslås åt Volvos bilar. Olika plastdetaljer för bilindustrin tillverkades in på 1980-talet.
Innom vissa kretsar kallas företaget för "Tre Korvar".

redigera Externa länkar

Ericsson i Sverige

	OMX Stockholm 30
ABB • Alfa Laval • Assa Abloy • AstraZeneca • Atlas Copco • Boliden • Electrolux • Eniro • Ericsson • Hennes & Mauritz • Investor AB • Lundin Petroleum • Nokia • Nordea • Sandvik • SCA • Scania • SEB • Securitas • Skanska • SKF • SSAB • Svenska Handelsbanken • Swedbank • Swedish Match • Tele2 • TeliaSonera • Volvo • Vostok Gas

redigera Källor

Ericssonkrönikan (svensk upplaga), John Meurling, Richard Jeans, ISBN 91-7736-480-5, 2001
e24.se
http://www.ericsson.com/se/

redigera Referenser

^ http://www.ericsson.com/se/investerare/korthet/nyckeltal.shtml

Wikipedia

jednym slowem pozytywna encyklopedia