ï»ż

 

Den hÀr artikeln handlar om Kinesiska muren i Kina, ett historiskt byggnadsverk. För fastighetskomplexet "Kinesiska muren" i RosengÄrd, Malmö, se Kinesiska muren, RosengÄrd.
Kinesiska murena
VĂ€rldsarv #438
Kinesiska muren
Land Kina
Typ Kulturarv
Kriterium i, ii, iii, iv, vi
Regionb Asien

Inskriptionshistorik
Inskrivet Ă„r 1987
VÀrldsarvskommitténs möte

a Officiellt namn översatt till svenska
b Enligt UNESCOs indelning

Kinesiska muren (kinesiska ChĂĄngchĂ©ng, 长柎 ’lĂ„nga muren’; Ă€ven, WĂ nlǐ ChĂĄngchĂ©ng, 侇里长柎; ’den 10 000 li lĂ„nga muren’) Ă€r en serie murar i norra Kina byggda i omgĂ„ngar frĂ„n nĂ„gra hundra Ă„r före Kristus till Mingdynastin.[1] Murarna har en total strĂ€cka av cirka 6 400 kilometer.)[2] Hela anlĂ€ggningen med sina befĂ€stningar och murar Ă€r jordens lĂ€ngsta byggnadsverk.

Den kinesiska muren Àr efterföljaren till flera andra murar som pÄbörjades pÄ 200-talet f.Kr. av Shi Huangdi, den första kejsaren av hela Kina. Kina har genom historien varit utsatt för otaliga angrepp frÄn nomadiska folkgrupper i norr. Kejsaren beordrade att anlÀgga en sammanhÀngande mur frÄn öst till vÀst. Under ledning av general Meng Tian sattes 300 000 bönder, soldater och kriminella i arbete. Tiotuseltals dog inom loppet av de tio Ären som byggandet pÄgick.

I början av 1200-talet drog mongolerna söderut under ledning av Djingis Khan. Under nÄgra fÄ Är miste mellan 35 och 50 miljoner kinesiska bönder livet, och mongolerna blev hÀrskare över det vÀldiga riket.

Den kinesiska muren rÀknas som jordens största byggnadsverk och byggdes fÀrdig under Mingdynastin frÄn slutet av 1300-talet till början av 1600-talet. Muren skulle beskydda Kina mot plundring frÄn mongoliska och turkiska stammar.

Ett flertal delar av muren Àr förstörd av tidens tand eller försvunnen, dÄ lokala infödda har anvÀnt stenen till byggmaterial. I dag Àr muren fredad och uppfördes pÄ UNESCOs vÀrldsarvslista 1987.

Till motsats till populĂ€ra myter Ă€r inte muren synlig frĂ„n mĂ„nen. Men under ideella förhĂ„llanden kan den ses med det egna ögat frĂ„n vĂ€rldsrymden. Även i lĂ„g omloppsbana runt jorden Ă€r den svĂ„r att fĂ„ syn pĂ„, och Ă€r pĂ„ inget sett det tydligaste mĂ€nniskoskapade objektet.

Den kinesiska muren Àr bland vÀrldens mest besökta turistattraktioner. I en internationell omröstning som avslutades den 6 juli 2007 blev den kinesiska muren vald som ett av vÀrldens sju nya underverk.

InnehÄll

redigera Konstruktion

Den kinesiska muren Àr det lÀngsta byggnadsverk som skapats av mÀnniskohÀnder. Murens konstruktion Àr relativt enkel: en kÀrna av fyllnadsmassor (hÄrt stampad jord) med klÀdsel av murverk. Muren Àr cirka 8 meter hög och lika tjock vid basen; upptill Àr bredden cirka 4 till 7 meter. PÄ jÀmna avstÄnd har vakttorn byggts: de uppgÄr till ungefÀr 24 000 stycken.

PÄ vissa strÀckor Àr muren dubbel och innesluter stora landomrÄden.

Vakttornen anvÀndes för att lagra vapen, husera trupper och sÀnda röksignaler. Baracker och administrativa center fanns med lÀngre mellanrum. Kommunikationen mellan de militÀra enheterna lÀngs muren och möjligheten att kalla pÄ förstÀrkningar samt varna garnisonerna för fiendens trupprörelser var mycket viktig, dÀrför byggdes signaltorn pÄ bergstoppar och andra högre platser dÀr sikten var god.

Innan tegel började att anvÀndas bestod byggmaterialet av sten, jord och trÀ. Under Mingdynastin anvÀndes tegel, kakel, kalk och sten. Storleken och vikten pÄ teglet gjorde arbetet lÀttare och bygget gick snabbare, dessutom tÄlde teglet mer vikt och var uthÄlligare Àn stampad jord.

MÄnga av dem som arbetade med muren var straffÄngar och politiska fÄngar. Fynd har gjorts av mÀnniskokroppar i inbyggda i muren, troligtvis tillhörande arbetare som dött under tiden muren byggdes och begravda i murgrunden.

redigera Historia

Muren tillskrivs ofta Kinas förste kejsare, Qin Shihuang, som regerade mellan 221-210 f.Kr. Det var han som lÀt bygga ihop och förlÀnga de kortare murar som byggts under De krigande staternas tid. Han rev dÄ samtidigt de flesta norr-syd-gÄende murar som tidigare byggts.

Muren skulle skydda Kinas invÄnare frÄn nomader frÄn norr, nÄgot som var aktuellt för de flesta dynastier som inte sjÀlva höll omrÄdena norr om muren. DÀremot förföll muren exempelvis under Yuan- och Qingdynastierna som sjÀlva hade sina kÀrnomrÄden norr om muren. Under Mingkejsarna pÄ 1400- och 1500-talen byggdes muren för sista gÄngen och förlÀngdes till sin nuvarande strÀckning.

redigera Muren idag

Kinesiska murens strÀckning

De delar av muren som man som turist i dagens Kina besöker Àr i allmÀnhet nyligen restaurerade (1980-tal och senare) delar av Mingmuren. Fortfarande Àr dock de flesta delarna av muren orestaurerade - delvis eftersom muren gÄr genom ogÀstvÀnliga omrÄden. Stora delar av de orestaurerade delarna av muren Àr ej Ätkomliga för turister, dÄ den kinesiska staten valt att skydda dem frÄn ytterligare slitage. PÄ en del stÀllen har graffiti sprejats och andra delar har rentav vandaliserats.[3] Vissa delar av muren har ocksÄ glömts bort genom Ären, för att senare ÄterupptÀckas.

1987 blev Kinesiska muren uppsatt pÄ UNESCO:s vÀrldsarvslista[4] och den 7 juli 2007 blev den utsedd till ett av vÀrldens sju nya underverk.[5]

Evert Taube har beskrivit murens tillkomst i dikten Muren och böckerna.

redigera Synbarhet frÄn rymden

Enligt en populÀr sÀgen Àr den kinesiska muren det enda byggnadsverket som kan ses frÄn mÄnen. Det stÀmmer inte. Det Àr lika omöjligt som att se en glassvÄffla frÄn 380 km avstÄnd.[6]

DÀremot gÄr det att se muren frÄn omloppsbanan kring jorden men det krÀvs sÀrskild bra vÀderförhÄllanden. Vanligtvis gÄr det att bestÀmma murens lÀge nÀr den har en extra bred skugga.

redigera Galleri

redigera Noter

  1. ^ Construction of the Great Wall (engelska)
  2. ^ Damian Zimmerman, ICE Case Studies: The Great Wall of China, december 1997
  3. ^ Peter Ford, 30 november 2006, New law to keep China's Wall looking great. Christian Science Monitor, Asia Pacific section. besökt 17 mars 2007.
  4. ^ UNESCO:s vÀrldsarvslista - Kinesiska muren
  5. ^ THE NEW 7 WONDERS OF THE WORLD: Omröstningsresultat (engelska), 7 juli 2007
  6. ^ Joachim Heimannsberg: Brockhaus! – Was so nicht im Lexikon steht. Brockhaus, Leipzig 1996, s 210. ISBN 3-7653-1551-6

redigera Se Àven

redigera Externa lÀnkar