 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. FörbÀttra gÀrna texten eller diskutera saken pÄ diskussionssidan. |
En kommun Àr ett territoriellt avgrÀnsat omrÄde och en administrativ enhet för lokal sjÀlvstyrelse. Ordet kommer av latinets communis, som betyder gemensam, och anvÀnds ocksÄ i andra sammanhang, sÄsom i frÄga om arbetarkommuner.
InnehÄll |
redigera Historik
Den första historiskt belagda formen av kommun i modern mening uppstod i Romarriket. Kommunbegreppet har utvecklats sedan dess och ser olika ut i olika lÀnder.
redigera Kommuner i olika lÀnder
redigera Finland
I Finland finns cirka 400 kommuner. Medan man i Sverige slog samman de flesta smÄ kommuner till större kommuner kring 1970, Àr det nÄgot som Àr pÄ gÄng i Finland först i vÄra dagar.
Kommunens politiska styre bestÄr överst av fullmÀktige som vÀljs genom direkta val pÄ samma valdag i samtliga kommuner men skilt frÄn de dagar dÄ riksdag och president vÀljs.
redigera Sverige
I Sverige görs indelningen enligt regeringsformen i âprimĂ€rkommunerâ och âlandstingskommunerâ, Ă€ven om den senare benĂ€mningen (för landsting) numera sĂ€llan brukas (liksom sekundĂ€rkommun). Kommunen Ă€r till för sina medlemmar.
LÀnge fanns socknar i Sverige, som tog hand om sÄvÀl vÀrldsliga som andliga frÄgor, men 1843 skedde en första uppdelning mellan sockennÀmnd och kyrkorÄd. à r 1863 avskaffades socknen som administrativ enhet. DÀrefter fanns det flera olika kommunformer i Sverige: stÀder, köpingar och landskommuner. En sÀrskild form var municipalsamhÀllet.
De nutida kommunerna infördes 1974, dÄ begreppen stad och köping utmönstrades och ett generellt kommunbegrepp infördes. Idag finns det 290 kommuner i Sverige.
Det politiska styret i en kommun Àr uppbyggt genom ett direktvalt kommunfullmÀktige, som vÀljs pÄ samma sÀtt och pÄ samma dag som riksdagen, med partival. Under kommunfullmÀktige finns styrelsen (eller som den oftast kallas: kommunstyrelsen) som sköter det övergripande löpande politiska arbetet och dÀrtill finns olika nÀmnder och styrelser som sköter kommunens Ätaganden inom olika omrÄden.
Under nÀmnder och styrelser finns kontor och förvaltningar med anstÀllda tjÀnstemÀn som skall verkstÀlla politikernas beslut och sköta det dagliga arbetet i kommunens verksamheter.
redigera Begreppet kommun i andra sammanhang
- Som en kvarleva frÄn tiden dÄ den vÀrldsliga och den kyrkliga indelningen sammanföll, har Svenska kyrkans församlingar och samfÀlligheter fram till relationsförÀndringen 1 januari 2000, Àven benÀmnts kyrkliga kommuner och deras arbete reglerades dÄ delvis av kommunallagen. Den vÀrldsliga grundenheten kallas kommun (primÀrkommun); vill man poÀngtera att det rör sig om denna och inte om den kyrkliga, kan man anvÀnda termen borgerlig kommun.
- Inom Sveriges socialdemokratiska arbetareparti kallas huvudorganisationenerna pÄ lokal nivÄ för arbetarekommuner.
- I andra lÀnder anvÀnds ordet commune, Kommune etcetera ofta om frivilliga samhÀllsbildningar med kollektivt Àgande.