ï»ż

 

 En eller flera anvÀndare anser att Kommunreformen 1971 bör infogas i denna artikel. (Diskussion)


Sverige har genomgÄtt tre landsomfattande kommunreformer. DÀremellan har kommuner ocksÄ delats eller lagts samman, vanligen genom sÄ kallade inkorporeringar. Inkorporeringarna har varit lokala förÀndringar.

InnehÄll

redigera 1863

I samband med att 1862 Ärs kommunalförordningar om kommunalstyrelse i stad och pÄ landsbygden trÀdde i kraft den 1 januari 1863 indelades landet i cirka 2500 primÀrkommuner. Det exakta antalet har inte varit möjligt att faststÀlla, eftersom vissa oklarheter finns.[1] Av dessa var 89 stÀder. Dessa hade redan tidigare, genom systemet med stadsprivilegier ett visst mÄtt av sjÀlvstyrelse. För landsbygdens del valde man som utgÄngspunkt för kommunindelningen socknarna, en urgammal kyrklig församlingsindelning. En diskussion fanns redan tidigt om inte socknarna vore för smÄ, och att man i stÀllet borde valt hÀradena som bas för en kommunal enhet. Utöver stÀder och landskommuner fanns köpingar av tvÄ typer, dels de som utgjorde egna kommuner (1863 Ätta stycken), dels de sÄ kallade municipalköpingarna (1863 tio stycken). FrÄn 1875 började man inrÀtta municipalsamhÀllen. Dessa rÀknades inte som egna kommuner i annat avseende Àn för administrationen av de sÀrskilda stadgor för vilka de bildats. Antalet kommuner var under de följande Ärtiondena relativt stabilt. Det var vanligare med delningar Àn med sammanlÀggningar. Antalet kommuner nÄdde sitt maximum Är 1930 med 2532. Principen var fortfarande att nÀr tÀtbebyggelse uppstod de sÀrskilda sÄ kallade stadsstadgorna skulle tillÀmpas vilket ledde till en successiv separering av tÀtorten till egna kommuner. Detta skedde genom bildande av municipalsamhÀlle, köping och slutligen stad.

redigera 1952

Under 1900-talet hade en omfattande befolkningsomflyttning och urbanisering Ă€gt rum i landet. Landsbygdens andel av befolkningen minskade, och mĂ„nga av de smĂ„ enheterna hade svĂ„rt att klara de allt större uppgifter som kommunerna fick. Över 500 av Sveriges kommuner hade mindre Ă€n 500 invĂ„nare Ă„r 1943. FrĂ„gan utreddes av 1943 Ă„rs KommunindelningskommittĂ© som kom fram till att antalet landskommuner radikalt mĂ„ste minskas. Den 1 januari 1952 försvann de 2281 huvudsakligen sockenbaserade kommunerna pĂ„ landsbygden som kommunala enheter och ersattes av 816 "storkommuner". Storkommun var ett begrepp som hade myntats för att skilja de nya kommunerna frĂ„n de tidigare, eftersom de vanligen hade samma namn som en av de enheter som lagts samman. Det ingick dock inte i den officiella benĂ€mningen.

Reformen berörde i princip endast landsbygden. StÀdernas antal var oförÀndrat 133 och köpingsantalet ökade nÄgot. De tre kommuntyperna landskommun, köping och stad bestod formellt i ytterligare nÀra 20 Är, men skillnaderna hade reducerats sÄ mycket, att nÄgra nya stÀder dÀrefter inte behövde bildas.

redigera 1971

Detta avsnitt Àr en sammanfattning av Kommunreformen 1971

Ganska snart visade det sig att 1952 Ärs reform inte varit tillrÀckligt genomgripande. Man började nu fundera pÄ centralortsprincipen. Samtidigt skedde förberedelser för andra reformer som ocksÄ skulle leda fram till en mer enhetlig lokal förvaltning av Sverige, som till exempel tingsrÀttsreformen (dÄ vissa stÀders egna jurisdiktion avskaffades) och polisvÀsendets förstatligande samt förÀndringar pÄ skatteförvaltningens omrÄde.

Riksdagen tog beslut om kommunreformen 1962. Processen inleddes 1 januari 1964 dÄ landets kommuner grupperades i 282 kommunblock.

1 januari 1971 infördes en enhetlig kommuntyp, dÄ samtliga tidigare landskommuner, stÀder och köpingar ombildades till enbart kommuner. Samtidigt upphörde de fÄ kvarvarande municipalsamhÀllena. Först 1974 var reformen huvudsakligen avslutad dÄ de flesta nya kommunerna bildats. 1980 upphörde det sista kommunblocket.

I Norge dÀremot genomfördes aldrig sÄ omfattande kommunreformer som i Sverige. Norge har idag 434 kommuner, med ett invÄnarantal pÄ i snitt 10000 personer. Norges kommunreformer kan sÀgas ha avstannat i mitten av 1960-talet.

I Danmark genomfördes en kommunreform Är 1970 och ytterligare 2007, dÄ man minskade antalet kommuner frÄn 270 till 98 stycken.

redigera Nutid och framtid

Det tog ett antal Är att konsolidera de nya kommunerna och redan 1980 skedde nÄgra delningar. Exempel pÄ sÄdana Àr Norsjö-MalÄ och Motala-Vadstena. Antalet kommuner var 1992 uppe i 286 och i dag Àr antalet 290. Det Àr troligt att antalet för överskÄdlig tid kommer att ligga i den storleksordningen.

Enstaka delningar och kanske Ă€ven sammanlĂ€ggningar kan komma att ske, men dagens kommunstruktur kan betraktas som stabil. NĂ„gon ny genomgripande reform Ă€r inte att förvĂ€nta. Om landstingen skulle avskaffas och deras uppgifter överföras pĂ„ kommunerna, vilket ibland föreslĂ„s, skulle dock de minsta kommunerna sannolikt behöva lĂ€ggas samman till större enheter. Mindre kommuner har ibland svĂ„righeter med ekonomin. Detta har lett till att man pĂ„ en del hĂ„ll börjat diskutera nya sammanlĂ€ggningar. Detta gĂ€ller sĂ€rskilt de minsta glesbygdskommunerna som dessutom har ett vikande befolkningsunderlag. I vissa kommuner bedrivs lokal opinionsbildning för att nĂ„gon del skall brytas ut och bilda egen kommun. Det Ă€r i allmĂ€nhet lĂ€ttare att bilda opinion för en delning Ă€n för en sammanlĂ€ggning. Ibland hĂ€nskjuts frĂ„gan till en rĂ„dgivande folkomröstning. SĂ„ skedde till exempel i Eskilstuna kommun i samband med de allmĂ€nna valen Ă„r 2006. DĂ€r var frĂ„gestĂ€llningen om TorshĂ€lla skulle brytas ut ur kommunen. Omröstningsresultatet blev hĂ€r ett nej till kommundelning. I april 2008 genomfördes en lokal folkomröstning i de östra delarna av Huddinge kommun, dĂ€r frĂ„gan var om den delen skulle brytas ut. Även hĂ€r blev resultatet negativt.


redigera Nya kommuner

Sedan 1980 har ett antal nya kommuner bildats i Sverige genom kommundelning (om inget annat anges har centralorten samma namn som kommunen):

redigera Se Àven

redigera Externa lÀnkar

redigera Referenser

  1. ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, s 5ff

redigera Litteratur

  • Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993. Draking, Mjölby 1993
  • Hans HarlĂ©n: Sverige frĂ„n A till Ö. Kommentus Förlag 2003
  • Atlas över rikets indelningar. SCB och LantmĂ€teriet, Återkommande publikation
  • Sveriges Nationalatlas
  • Ändringar i kommunindelningen 1963-74. Kommundepartementet
  • Sveriges kommuner 1952-1986. Statistiska centralbyrĂ„n