Massa- och pappersindustrin kallas den gren av skogsindustrin som utifrÄn ved tillverkar pappersmassa och utifrÄn pappersmassan papper. Tillverkningen av massa och papper kan ske vid samma bruk, sÄ kallade integrerade bruk, eller vid skilda massa- och pappersbruk (ointegrerade bruk).
De flesta trÀdslag kan utnyttjas för pappersmassaframstÀllning, vanliga Àr bland andra gran, tall, björk, asp och eucalyptus. I genomsnitt sÄ fÄr man fram 3 kg papper av ett trÀd, men det kan variera nÄgot kg beroende pÄ trÀdets storlek. Pappersmassan kan framstÀllas kemiskt, dÄ frÀmst med genom sulfatprocessen, tidigare genom sulfitprocessen. Papper kan Àven framstÀllas mekaniskt med bland annat kvarnar eller slipar. I ett integrerat bruk kan pappersmassan pumpas direkt till en pappersmaskin, annars torkas massan i en torkmaskin.
Pappret tillverkas i en pappersmaskin.
InnehÄll |
redigera Historia
- Se huvudartikeln papprets historia
redigera Sverige
redigera Historia
Sveriges första pappersbruk kan ha anlagts redan pÄ 1520-talet av Biskop Brask i Linköping. SÀkert vet man att Gustav Vasa anlade ett bruk i Norrström, men som Gustav II Adolf senare flyttades till Uppsala.
Pappret framstÀlldes ursprungligen av textillump, och placeringen av pappersbruken bestÀmdes mycket av tillgÄngen pÄ rÄvaran, liksom pÄ krafttillförseln. Fram till mitten av 1800-talet lÄg dÀrför de flesta pappersbruket vid vattendrag i södra Sverige. Speciella lumpsamlare var anstÀllda av pappersbruken för att samla in den viktiga rÄvaran.
à r 1799 markerade fransmannen Louis Roberts uppfinning av den första primitiva pappersmaskinen starten pÄ industrialiseringen av det tidigare hantverksmÀssigt utförda papperstillverkningen.
à r 1831 fanns 91 pappersbruk i Sverige, samtliga fortfarande handpappersbruk. à ret efter installerades landets första pappersmaskin vid Klippans pappersbruk, inköpt frÄn en specialverkstad i England.
I Sverige började industrin i slutet av 1850-talet anvÀnda massa som tillverkats av massaved istÀllet för den traditionella lumpen. Det gjordes möjligt genom den tyske vÀvaren Friedrich Gottlob Kellers uppfinning av den s k slipmetoden för tillverkning av mekanisk trÀmassa. Det första trÀsliperiet i Sverige anlades Är 1857. Under 1870-talet kom nya processer för tillverkning av kemisk massa vilket ledde till en kraftig kvalitetshöjning av slutprodukten. à r 1886 fanns 35 svenska pappersbruk med sammanlagt 2 878 arbetare. 41 massafabriker försörjde dem vid samma tid med rÄvara.
Pappersbruken expanderade under 1900-talet men industrikriserna under 1970- och 1980-talet ledde till en vÄg av nedlÀggningar och antalet arbetare minskade.
redigera Idag
Fördelningen mellan Sveriges 57 massa- och pappersbruk med integration och rÄvaruanvÀndning pÄ bruksnivÄ sÄg Är 2006 ut enligt följande:
- Ointegrerade pappersbruk - 11 st (950 000 ton)
- Pappersbruk med returpappersanvÀndning - 8 st (620 000 ton)
- Pappersbruk integrerade med massatillverkning - 18 st (6 620 000 ton)
- Pappersbruk integrerade med massatillverkning och med returpappersanvÀndning - 7 st (4 150 000 ton)
- Massabruk för tillverkning av avsalumassa - 13 st (4 010 000 ton)
Det idag största svenska pappersbruket Àr Holmen Papers anlÀggningar. Vid massa- och pappersbruket som tillverkar över 2.1miljoner ton papper varje Är arbetar ca 2 700 personer.
redigera Se Àven
- Ved
- Papper
- Pappersmassa
- Pappersmaskin
- Sulfatprocessen
- Sulfitprocessen
- Mekanisk pappersmassaframstÀllning
- TrÀindustri