Pinyin (æŒéł eller pÄ«nyÄ«n; ordagrant "stava ljud") Ă€r ett sĂ€tt att ange ett standardiserat uttal pĂ„ flera kinesiska sprĂ„k med hjĂ€lp av det latinska alfabetet samt ett antal diakritiska markeringar som anger tonaccenter.
Det finns flera olika typer av pinyin; olika romaniseringssystem har anvĂ€nts under olika tidsperioder och i olika geografiska omrĂ„den. Det som vanligen avses Ă€r hanyu pinyin (traditionell kinesiska: æŒąèȘæŒéł; förenklad kinesiska: æ±èŻæŒéł; pinyin: HĂ nyÇ pÄ«nyÄ«n) vilket idag Ă€r det dominerande romaniseringssystemet för den nationella standardkinesiskan putonghua (traditionell kinesiska: æźé話; förenklad kinesiska: æźéèŻ; hanyu pinyin: pÇtĆnghuĂ ). I Sverige Ă€r detta sprĂ„k kĂ€nt som rikskinesiska eller mandarin. PĂ„ Taiwan, i Hong Kong och Macau kallas detta sprĂ„k för guoyu (traditionell kinesiska: ćèȘ; förenklad kinesiska: ćœèŻ; hanyu pinyin: GuĂłyu.
Andra exempel pÄ pinyin Àr det Àldre transkriptionssystemet Wade-Giles och Tongyong pinyin.
InnehÄll |
redigera Pinyin pÄ Taiwan
2002 beslutade Taiwans parlament i Taibei att Tongyong pinyin skulle börja anvÀndas som öns officiella romaniseringssystem. Tongyong pinyin Àr en modifierad version av, och avviker klart frÄn, det Hanyu pinyin som anvÀnds i Fastlandskina (Folkrepubliken Kina). Beslutet fattades under en period dÄ det Demokratiska framstegspartiet (DPP) hade majoritet i parlamentet. DPP efterstrÀvar sjÀlvstÀndighet för Taiwan frÄn Fastlandskina. Folkrepubliken Kinas kommunistiska regering i Beijing anser att Taiwan Àr en del av det egna landet och kritiserade beslutet i Taibei för att utgöra en form av "av-sinifiering" av Taiwan, dvs ett sÀtt att skilja Taiwan frÄn Kina. Se Àven Taiwans politiska status.
Taibeis stadsfullmÀktige kontrollerades dock under samma period av Guomindang-partiet, vilket Àr mer positivt instÀllt till Fastlandskina. Taibeis stadsfullmÀktige gick emot Taiwans parlaments beslut och införde Hanyu pinyin som den officiella romaniseringsformen i öns huvudstad Taibei. Detta har lett till en komplicerad situation, dÄ bl a motorvÀgsnÀt och jÀrnvÀgsnÀtet i Taibei kontrolleras av det nationella parlamentet och anvÀnder Tongyong pinyin i sin skyltning, samtidigt som vanliga stadsgator och stadens tunnelbanesystem stÄr under stadsfullmÀktiges kontroll och anvÀnder Hanyu pinyin.
redigera Uttal
| hĂ nyÇ pÄ«nyÄ«n | IPA | ungefĂ€rligt svenskt uttal |
|---|---|---|
| a | [É] | a |
| ai | [aÉȘ] | aj |
| an | [an] | an |
| ao | [aÊ] | aĂ„ |
| b | [p] | p |
| c | [tsʰ] | ts |
| ch | [tÊʰ] | tsch |
| d | [t] | t |
| e | [ɀ] | ö |
| ei | [ei] | ej |
| en | [Én] | ön |
| eng | [ÉĆ] | öng |
| er | [ɀɻ] | örj, arj |
| f | [f] | f |
| g | [k] | k |
| h | [x] | ch |
| i | [i] | i1 |
| ian | jen | |
| ie | [iÉ] | jee |
| iong | jong | |
| iu | [iouÌŻ] | iĂ„ |
| j | [tÉ] | dj2 |
| k | [kʰ] | kh3 |
| l | [l] | l |
| m | [m] | m |
| n | [n] | n |
| o | [uÌŻ] | Ă„ |
| ong | [ÊĆ] | ong |
| ou | [uÌŻu] | Ă„o |
| p | [pʰ] | ph3 |
| q | [tÉʰ] | tsh |
| r | [É»] | rj |
| s | [s] | s |
| sh | [Ê] | sch |
| t | [tʰ] | th3 |
| u | [u] [y] | o, y4 |
| ua | oa | |
| uan | oan, yan4 | |
| uai | oaj | |
| ui | öej | |
| uo | [uo] | oÄ |
| ĂŒ | [y] | y |
| ĂŒe | [yÉ] | ye |
| w | [w] | o5 |
| x | [É] | sh |
| y | [j] | j |
| z | [ts] | ds |
| zh | [tÊ] | dsch |
1Uttalas mycket ljust och z-likt efter s, c och z. Uttalas nÀstan som ö efter sh, r, ch och zh.
2Som engelskans j i till exempel jump.
3Kraftigt aspirerat.
4Uttalas med y efter x, j, q och y
5Som engelskans w.
redigera Toner
Mandarin har fyra tonaccenter: hög ton, stigande ton, fallande-stigande ton och fallande ton; samt ett obetonat lĂ€ge. De fyra tonerna Ă€r representerade i pinyin med följande tecken ovan de tonande vokalerna: ÂŻ, ÂŽ, Ë och `. En punkt sĂ€tts ibland framför stavelser som Ă€r obetonade. Resultatet av att lĂ€gga till dessa tonmarkeringar blir till exempel Ä, ĂĄ, Ç och Ă , samt a (eller ·a).
De fyra tonerna uttalade med "ma" .
redigera Extern lÀnk
- http://www.foolsworkshop.com/ptou/ - Konvertera text frĂ„n "Ni3 chi1 bao3 le ma?" till "NÇ chÄ« bÇo le ma?" (sv: 'Hur mĂ„r du?', 'Har du Ă€tit dig mĂ€tt?').
redigera Se Àven
- Hepburn - Romaniseringssystem för kinesiska tecken i Japan.
- Nihon-Shiki - Romaniseringssystem för kinesiska tecken i Japan.
