ï»ż

 

Pinyin (æ‹ŒéŸł eller pÄ«nyÄ«n; ordagrant "stava ljud") Ă€r ett sĂ€tt att ange ett standardiserat uttal pĂ„ flera kinesiska sprĂ„k med hjĂ€lp av det latinska alfabetet samt ett antal diakritiska markeringar som anger tonaccenter.

Det finns flera olika typer av pinyin; olika romaniseringssystem har anvĂ€nts under olika tidsperioder och i olika geografiska omrĂ„den. Det som vanligen avses Ă€r hanyu pinyin (traditionell kinesiska: æŒąèȘžæ‹ŒéŸł; förenklad kinesiska: æ±‰èŻ­æ‹ŒéŸł; pinyin: HĂ nyǔ pÄ«nyÄ«n) vilket idag Ă€r det dominerande romaniseringssystemet för den nationella standardkinesiskan putonghua (traditionell kinesiska: æ™źé€šè©±; förenklad kinesiska: æ™źé€šèŻ; hanyu pinyin: pǔtƍnghuĂ ). I Sverige Ă€r detta sprĂ„k kĂ€nt som rikskinesiska eller mandarin. PĂ„ Taiwan, i Hong Kong och Macau kallas detta sprĂ„k för guoyu (traditionell kinesiska: 朋èȘž; förenklad kinesiska: ć›œèŻ­; hanyu pinyin: GuĂłyu.

Andra exempel pÄ pinyin Àr det Àldre transkriptionssystemet Wade-Giles och Tongyong pinyin.


InnehÄll

redigera Pinyin pÄ Taiwan

2002 beslutade Taiwans parlament i Taibei att Tongyong pinyin skulle börja anvÀndas som öns officiella romaniseringssystem. Tongyong pinyin Àr en modifierad version av, och avviker klart frÄn, det Hanyu pinyin som anvÀnds i Fastlandskina (Folkrepubliken Kina). Beslutet fattades under en period dÄ det Demokratiska framstegspartiet (DPP) hade majoritet i parlamentet. DPP efterstrÀvar sjÀlvstÀndighet för Taiwan frÄn Fastlandskina. Folkrepubliken Kinas kommunistiska regering i Beijing anser att Taiwan Àr en del av det egna landet och kritiserade beslutet i Taibei för att utgöra en form av "av-sinifiering" av Taiwan, dvs ett sÀtt att skilja Taiwan frÄn Kina. Se Àven Taiwans politiska status.

Taibeis stadsfullmÀktige kontrollerades dock under samma period av Guomindang-partiet, vilket Àr mer positivt instÀllt till Fastlandskina. Taibeis stadsfullmÀktige gick emot Taiwans parlaments beslut och införde Hanyu pinyin som den officiella romaniseringsformen i öns huvudstad Taibei. Detta har lett till en komplicerad situation, dÄ bl a motorvÀgsnÀt och jÀrnvÀgsnÀtet i Taibei kontrolleras av det nationella parlamentet och anvÀnder Tongyong pinyin i sin skyltning, samtidigt som vanliga stadsgator och stadens tunnelbanesystem stÄr under stadsfullmÀktiges kontroll och anvÀnder Hanyu pinyin.


redigera Uttal

hĂ nyǔ pÄ«nyÄ«n IPA ungefĂ€rligt svenskt uttal
a [ɑ] a
ai [aÉȘ] aj
an [an] an
ao [aʊ] aĂ„
b [p] p
c [tsʰ] ts
ch [tʂʰ] tsch
d [t] t
e [ɀ] ö
ei [ei] ej
en [ən] ön
eng [ɝƋ] öng
er [ɀɻ] örj, arj
f [f] f
g [k] k
h [x] ch
i [i] i1
ian jen
ie [iɛ] jee
iong jong
iu [iouÌŻ] iĂ„
j [tɕ] dj2
k [kʰ] kh3
l [l] l
m [m] m
n [n] n
o [uÌŻ] Ă„
ong [ÊŠĆ‹] ong
ou [uÌŻu] Ă„o
p [pʰ] ph3
q [tɕʰ] tsh
r [É»] rj
s [s] s
sh [ʂ] sch
t [tʰ] th3
u [u] [y] o, y4
ua oa
uan oan, yan4
uai oaj
ui öej
uo [uo] oÄ
ĂŒ [y] y
ĂŒe [yɛ] ye
w [w] o5
x [ɕ] sh
y [j] j
z [ts] ds
zh [tʂ] dsch

1Uttalas mycket ljust och z-likt efter s, c och z. Uttalas nÀstan som ö efter sh, r, ch och zh.

2Som engelskans j i till exempel jump.

3Kraftigt aspirerat.

4Uttalas med y efter x, j, q och y

5Som engelskans w.

redigera Toner

Mandarin har fyra tonaccenter: hög ton, stigande ton, fallande-stigande ton och fallande ton; samt ett obetonat lĂ€ge. De fyra tonerna Ă€r representerade i pinyin med följande tecken ovan de tonande vokalerna: ÂŻ, ÂŽ, ˇ och `. En punkt sĂ€tts ibland framför stavelser som Ă€r obetonade. Resultatet av att lĂ€gga till dessa tonmarkeringar blir till exempel ā, ĂĄ, ǎ och Ă , samt a (eller ·a).

 De fyra tonerna uttalade med "ma" .

redigera Extern lÀnk

  • http://www.foolsworkshop.com/ptou/ - Konvertera text frĂ„n "Ni3 chi1 bao3 le ma?" till "Nǐ chÄ« bǎo le ma?" (sv: 'Hur mĂ„r du?', 'Har du Ă€tit dig mĂ€tt?').

redigera Se Àven

  • Hepburn - Romaniseringssystem för kinesiska tecken i Japan.
  • Nihon-Shiki - Romaniseringssystem för kinesiska tecken i Japan.