ï»ż

 

Tropisk cyklon

En tropisk cyklon (Ă€ven delvis felaktigt kallad orkan eller tyfon) Ă€r ett intensivt lĂ„gtryck som bildas över tropiska hav med hög vattentemperatur (> 27 °C). Tropiska cykloner kan utvecklas till fruktansvĂ€rda ovĂ€der, de kraftigaste stormar som existerar. Avsaknad eller svag corioliskraft vid ekvatorn gör att inga tropiska cykloner bildas dĂ€r. Även i de tropiska delarna av Sydatlanten Ă€r tropiska cykloner mycket sĂ€llsynta pĂ„ grund av lĂ€gre havstemperatur Ă€n vad som Ă€r "normalt" pĂ„ de breddgraderna.

Eftersom tropiska cykloner behöver varmt havsvatten bildas de flesta under sommaren och hösten. I Atlanten Ă€r högriskperioden frĂ„n början av augusti till slutet av oktober. Emellertid bildas en del cykloner i denna del av vĂ€rlden Ă€ven utanför denna period. Den region i vĂ€rlden som drabbas av i sĂ€rklass flest ovĂ€der Ă€r vĂ€stra Stilla havet norr om ekvatorn. HĂ€r varar "cyklonsĂ€songen" Ă„ret om Ă€ven om merparten bildas augusti-november. Även om en kraftig tromb (tornado) har Ă€nnu högre vindhastighet rĂ€knas de tropiska cyklonerna Ă€ndĂ„ ofta som jordens vĂ€rsta ovĂ€der, frĂ€mst beroende pĂ„ att de Ă€r mycket större och dĂ€rmed Ă€ven orsakar mycket större skador.

InnehÄll

redigera Uppkomst och egenskaper

Tropiska cykloner bildas i fuktig instabil luft i atmosfÀren. Processen inleds med att den fuktiga luften hÀvs (stiger) och bildar kraftiga ÄskovÀder varvid lufttrycket vid havsytan sjunker. Under vissa omstÀndigheter (.ex svaga vindar i den övre delen av atmosfÀren) kan flera ÄskovÀder eller till och med hela "kluster" med ÄskovÀder slÄs ihop medan de rör sig över havet (s.k tropisk vÄg) och hela systemet börja rotera pÄ grund av jordens rotation och corioliseffekten. Den primÀra kraftkÀllan i dessa ovÀder Àr den energi som finns lagrad i det varma havsvattnet. Energin som driver en tropisk cyklon frigörs nÀr det varma havsvattnet kondenserar, vilket frigör vÀrme som i sin tur omvandlas till vind och nederbörd. Allteftersom lÄgtrycket rör pÄ sig hÀvs mer luft och ger upphov till mÀktiga Äskmoln (upp till 15 km höga) och oerhörda nederbördsmÀngder samtidigt som lufttrycket i lÄgtryckets centrum (ögat) sjunker alltmer och vindhastigheten tilltar. NÄgot förenklat kan en tropisk cyklon dÀrmed liknas vid en jÀttelik vertikal maskin bestÄende av sammanbakade ÄskvÀder som omvandlar energin i det varma havsvattnet till vind och nederbörd.

Dessa ovÀder har en enorm kraft. National hurricane center som övervakar tropiska cykloner i Atlanten och östra Stilla havet har berÀknat att en tropisk cyklon med en medelvind pÄ knappt 50 m/s (knappt 180 km/h) och för tropiska cykloner "normala" nederbördsmÀngder pÄ ett dygn omsÀtter 200 gÄnger mer energi Àn vad alla jordens lÀnder förbrukar under samma tid. Det motsvarar att sprÀnga flera tusen Hiroshimabomber varje timme.

Diametern pÄ tropiska cykloner Àr oftast 400 till 500 km. I bland Àr de emellertid avsevÀrt större Àn sÄ (men ibland betydligt mindre), tyfonen Tip som hÀrjade i Stilla havet hösten 1979 hade en diameter pÄ över 2000 km och Àr den största tropiska cyklon som hittills registrerats. Vindar och molnformation Àr spiralformade in mot centrum. Vindarna blir allt kraftigare ju nÀrmare man kommer ovÀdrets mitt dÀr det sÄ kallade ögat ligger, ett omrÄde dÀr det Àr relativt lugnt och Àven kan vara molnfritt och vindstilla. Detta beror pÄ att luften i lÄgtryckets centrum sjunker. De allra högsta vindhastigheterna Äterfinns i den sÄ kallade molnvÀggen eller ögonvallen, den zon som omger ögat och som i regel Àr cirka 50-60 km bred, ibland betydligt mer.

Tropiska cykloner rör sig i regel vÀsterut (undantaget norra delen av Indiska oceanen dÀr de rör sig Ät norr och nordvÀst) för att i ett senare skede vika av mot nordvÀst eller norr pÄ norra halvklotet och sydvÀst eller syd pÄ södra halvklotet. I kraftigt försvagat skick och omvandlade till vanliga frontcykloner kan de tropiska cyklonerna som bildas i Atlanten nÄ VÀsteuropa.

LÄngt ifrÄn alla tropiska cykloner utvecklas till formidabla monsterovÀder eller monsterblöta ansikten som de gamla indierna sade, en del nÄr inte ens stormstyrka. Tropiska cykloner som inte nÄr orkanstyrka benÀmns tropiskt lÄgtryck, eller tropisk depression (medelvind max 17 m/s) eller tropisk storm (medelvind 18-32 m/s). Det Àr sÄledes inte riktigt att automatiskt sÀtta likhetstecken mellan en tropisk cyklon och orkan/tyfon. Först nÀr ovÀdren blir sÄ intensiva att vindarna nÄr orkanstyrka (medelvind minst 33 m/s, 119 km/h) fÄr de olika benÀmningar i olika delar av vÀrlden:

Tropiska cykloner som nÄr orkanstyrka brukar delas in i 5 kategorier (efter vindstyrka) enligt Saffir-Simpson orkanskalan. Avgörande för vilken kategori cyklonen/orkanen/tyfonen hamnar i Àr hur hög medelvinden Àr under en viss tidsrymd, oftast 10 minuter - i USA 1 minut. Vindbyar som Àr betydligt högre Àn medelvinden förekommer ofta.

  • Kategori 1: 33 - 42,8 m/s -
  • Kategori 2: 42,9 - 49,5 m/s
  • Kategori 3: 49,6 - 58,5 m/s
  • Kategori 4: 58,6 - 69,2 m/s
  • Kategori 5: mer Ă€n 69,3 m/s

Kategori 5 Àr dock ganska ovanliga. I Stilla havet brukar det emellertid bildas Ätminstone en tyfon varje Är som nÄr kategori 5. I Atlanten Àr kategori 5 orkaner betydligt mindre frekventa (sett över ett lÄngt tidsperspektiv) men 2005 nÄdde hela 4 orkaner -"Emily" "Katrina", "Rita" och "Wilma" kategori 5. Orkanen Gilbert (1988) som hÀrjade i Jamaica och Mexiko och Orkanen Andrew (1992) som drabbade sydöstra Florida och sydöstra Louisiana, USA Àr andra exempel pÄ kategori 5 orkaner i Atlanten. En orovÀckandede trend senaste 15-20 Ären Àr att de riktigt intensiva tropiska cyklonerna (kategori 4 och 5) tycks bli bÄde fler och kraftigare. I Atlanten har man sedan 1886 totalt registrerat 31 kategori 5 orkaner varav hela 8 av dem sedan 2003. I Atlanten nÄdde 2007 för första gÄngen 2 orkaner land med kategori 5 styrka samma Är nÀr Orkanen Dean och Orkanen Felix drog in över Yucatanhalvön, respektive Centralamerika. MÄnga fruktar att den ökade frekvensen av riktigt vÄldsamma ovÀder beror pÄ den globala uppvÀrmningen (se global uppvÀrmning). SÀkra bevis saknas emellertid Ànnu sÄ lÀnge.[1]. Den ökade frekvensen av riktigt kraftiga tropiska cykloner gör att en del meteorologer anser att man Àven borde införa ytterligare en kategori, kategori 6 pÄ Saffir-Simpson orkanskalan men hittills (februari 2008) har ingen utökning skett. FöresprÄkarna för en utökning anser att grÀnsen för kategori 6 borde ligga vid 78-80 m/s (281-288 km/h).

Även om det Ă€r de tropiska cyklonerna/orkanerna i Atlanten som brukar fĂ„ mest uppmĂ€rksamhet i media upptrĂ€der de allra kraftigaste ovĂ€dren i vĂ€stra delen av Stilla havet, tyfonerna i vĂ€stra Stilla havet uppvisar nĂ€mlingen de allra lĂ€gsta lufttrycken. NĂ„gra orkaner i Atlanten har dock haft lika höga uppmĂ€tta/berĂ€knade vindhastigheter som de vĂ€rsta tyfonerna i Stilla havet trots att lufttrycket varit högre.

Emellertid mĂ„ste poĂ€ngteras det faktum att USA:s vĂ€dertjĂ€nst anvĂ€nder sig av 1 minutersperioder nĂ€r de mĂ€ter medelvinden mot 10 minutersperioder i resten av vĂ€rlden, vilket gör jĂ€mförelser problematiska. Enligt National hurricane center gör denna skillnad att vindhastigheten i tyfonerna uppskattningsvis skulle vara 10-12 % högre jĂ€mfört med ovĂ€dren i Atlanten om tidsintervallen var lika lĂ„nga. Dessutom Ă€r lufttrycket i regel lĂ€gre över Stilla havet Ă€n Atlanten vilket ocksĂ„ pĂ„verkar vindhastigheten. Det Ă€r skillnaderna mellan lufttrycket i cyklonens centrum och ovĂ€drets omgivning som genererar vindarna. Ju större skillnad, desto högre vindhastighet. Det innebĂ€r att ju lĂ€gre lufttrycket Ă€r i cyklonens omgivning, desto lĂ€gre lufttryck krĂ€vs i ögat för att nĂ„ en viss vindhastighet. Det finns dĂ€rmed ingen "bestĂ€md" vindhastighet för ett visst givet lufttryck i en tropisk cyklon, oavsett region och en tyfon mĂ„ste dĂ€rför uppnĂ„ lĂ€gre lufttryck Ă€n en orkan för att nĂ„ samma vindhastighet.

Av denna anledning mÀter dÀrför meteorologerna i första hand lufttrycket och inte vindstyrkan för att avgöra hur kraftig orkanen/tyfonen/cyklonen Àr. T.ex rÀknas Orkanen Wilma som ett kraftigare ovÀder Àn Orkanen Camille trots "Camille" faktiskt hade lite högre vindhastighet. Men "Wilma" drog fram genom en region (vÀstra Karibien) som just dÄ hade ett ovanligt lÄgt lufttryck vilket förklarar att vindstyrkan var nÄgot lÀgre. Det Àr ocksÄ lÀttare att mÀta lufttrycket Àn vindhastigheten.

Vindhastigheten i sÀrskilt de kraftigaste tropiska cyklonerna Àr svÄra att mÀta (vindmÀtarna blÄser ofta sönder) men medelvind pÄ 85 m/s (306 km/h) har uppmÀtts vid flera tillfÀllen i bÄde Stilla havet och Atlanten (observera ovan nÀmnda skillnad i sÀttet att mÀta medelvinden och de skillnader det medför samt lufttryckskillnaderna) med byar pÄ Ätminstone 350 km/h. I Tyfonen Paka rapporterades 1997 att en vindby pÄ hela 106 m/sek (cirka 380 km/h) uppmÀtts, men den har aldrig bekrÀftats som officiell. Det finns ocksÄ uppgifter om vindhastigheter (medelvind) i vissa tyfoner upp till 95 m/s (342 km/h) men de anses inte tillförlitliga. Lufttrycket kan sjunka under 900 hektopascal (millibar). Rekordet innehas av tyfonen Tip dÀr man som lÀgst registrerade ett lufttryck pÄ endast 870 hektopascal. Tip brukar rÀknas som den kraftigaste tropiska cyklon som nÄgonsin registrerats. Lyckligtvis hann den mattas av avsevÀrt innan den nÄdde land.

redigera Skadeverkningar

Exempel pÄ effekterna av en tropisk cyklon.

NÀr en tropisk cyklon nÄr land kan ovÀdren orsaka enorma skador. Skadorna orsakas av en kombination av de extremt höga vindhastigheterna, vÄldsamma skyfall och stormflod vilket leder till kraftig höjning av havsytan.

Stormfloden som pĂ„ engelska kallas storm surge, kan orsaka enorma översvĂ€mningar i lĂ„glĂ€nta kustregioner. En kraftig tropisk cyklon kan höja havsnivĂ„n Ă„tminstone 6-7 meter, i vĂ€rsta fall över 10 m. Även om fĂ„ byggnader klarar de oerhörda vindstyrkorna i en riktigt kraftig tropisk cyklon Ă€r det stormfloden som brukar krĂ€va de flesta dödsoffren. Stormfloden Ă€r frĂ€msta orsaken till att tropiska cykloner vid flera tillfĂ€llen dödat hundratusentals mĂ€nniskor i det lĂ„glĂ€nta Bangladesh och indiska delstaten VĂ€stbengalen som grĂ€nsar till Bangladesh. 1970 berĂ€knas cirka 500 000 mĂ€nniskor omkommit i en cyklonkatastrof i Bangladesh. Tropiska cykloner kan ocksĂ„ ge upphov till vĂ„ldsamma tromber, det mest intensiva atmosfĂ€riska fenomen som existerar.

Trots att vindhastigheten avtar snabbt nÀr cyklonen drar in över land kan den ÀndÄ fortsÀtta att avge enorma nederbördsmÀngder. Det finns faktiskt mÄnga exempel pÄ ovÀder dÀr översvÀmningar lÄngt in över land krÀvt mÄnga fler dödsoffer Àn i de drabbade kustregionerna, trots att vindarna mattats avsevÀrt. Orkanen Mitch som med förödande kraft drabbade Centralamerika hösten 1998 Àr ett tydligt exempel pÄ detta.

redigera En tropisk cyklons död

SÄ lÀnge lÄgtrycket befinner sig över varmt havsvatten kan den fortleva lÄng tid, men nÀr ovÀdret kommer in över land försvagas lÄgtrycket ganska snabbt pÄ grund av att den primÀra kraftkÀllan stryps. Samma sak sker om cyklonen kommer in över omrÄden med kallare havsvatten eller rör sig vÀldigt sakta sÄ att den rör upp kallare havsvatten under det varma ytvattnet. Omvandlade till vanliga frontcykloner kan de emellertid nÄ Europa men dÄ kraftigt försvagade. Man har experimenterat för att försöka försvaga dem, dock utan större framgÄng.

Drömmar om att kunna förstöra dem lÀr stanna vid en dröm, dÄ de Àr mycket komplicerade fenomen med krafter som vida överstiger nÄgot mÀnniskan kan Ästadkomma. Dock finns det forskare som kÀmpar med att hitta sÀtt att ta andan ur en tropisk cyklon (se Illustrerad Vetenskap, artikeln "Forskare Vill tÀmja orkanens krafter", nr 10 2005). Det har inte saknats förslag pÄ hur en kraftig försvagning eller konstgjord upplösning av en tropisk cyklon skulle gÄ till. Förslag som framförts Àr t.ex:

  • Placera isberg i cyklonens ögonvall sĂ„ att vattentemperaturen sjunker
  • Attackera dem med kĂ€rnvapen
  • TĂ€cka oceanen i ovĂ€drets vĂ€g med ett Ă€mne som förhindrar att havsvattnet förĂ„ngas och dĂ€rmed strypa energitllförseln

Enligt ledande experter funkar inget av mÀnnda förslag av följande anledningar: 1) De tropiska cyklonerna Àr alldeles för stora för att det ska vara praktiskt möjligt att transportera tillrÀckligt med isberg som ger nÄgon önskvÀrd effekt. Samma sak gÀller det att tÀcka oceanen med en substans som förhindrar förÄngningen av havsvattnet. 2) Cyklonerna Àr sÄ kraftfulla att det skulle inte ha nÄgon som helst effekt att bomba dem med kÀrnvapen. En icke önskvÀrd bieffekt skulle dessutom bli kraftigt radioaktivt nedfall [2]

VarningstjÀnsten Àr emellertid vÀl utbyggt och cyklonerna kan övervakas noggrant med satellit under hela sitt livsförlopp. Banorna kan ocksÄ förutsÀgas med relativ stor sÀkerhet sÄ mÀnniskor kan varnas i god tid innan ovÀdren nÄr land.

De tropiska cyklonerna Àr ett av naturens mest kraftfulla och (nÀr de drabbar bebyggda omrÄden) mest destruktiva fenomen. Trots det spelar de en viktig funktion i jordens klimat. Eftersom de nÀstan alltid rör sig frÄn varmare till kallare regioner och "suger upp" vÀrmen i det varma havsvattnet hjÀlper de till att utjÀmna temperaturskillnaderna mellan tropikerna och jordens kallare regioner. Utan dem skulle temperaturskillnaden mellan tropikerna och de tempererade regionerna vara betydligt större. Eftersom de tropiska cyklonerna har en sÄ viktig roll i klimatsystemet anser ocksÄ mÄnga att, Àven om det nÄgon gÄng i framtiden skulle bli möjligt att styra eler t.om förstöra dem Àr det synnerligen riskabelt att sÀtta sig över naturens krafter och "leka gud". Man menar t.ex att det Àr omöjligt att överblicka konsekvenserna. Naturens krafter kan mycket vÀl slÄ tillbaka pÄ sÀtt som Àr omöjliga att förutse. (Vetenskapens vÀrld, SVT 8 september 2008)

redigera Namn pÄ tropiska cykloner

Varje tropisk cyklon som nĂ„r minst stormstyrka fĂ„r ett namn. Listorna görs varje Ă„r upp i förvĂ€g för de olika regionerna och gĂ„r i bokstavsordning. Cyklon nummer 1 fĂ„r sĂ„ledes ett namn som börjar pĂ„ A, nummer 2 fĂ„r ett namn som börjar pĂ„ B och sĂ„ vidare till och med Z. NĂ€r detta inte rĂ€cker fortsĂ€tter serien med det grekiska alfabetet, det vill sĂ€ga alfa (α), beta (ÎČ) etc. Sedan slutet av 1970-talet Ă€r vartannat namn ett pojknamn, respektive flicknamn. I vĂ€stra Stilla havet gĂ„r dock namnen inte i bokstavsordning beroende pĂ„ att antalet ovĂ€der under ett Ă„r brukar vara sĂ„ mĂ„nga att alfabetet inte rĂ€cker till. Före 1950-talet fick ovĂ€dren inga namn. De tropiska cykloner som bildas i Bengaliska viken fĂ„r inga namn alls, bara ett nummer.

WMO Regional Association IV Hurricane Committee gör upp listan över namn för tropiska cykloner i Atlanten, centrala Stilla havet och östra Stilla havet.

Nedan följer en lista pÄ ökÀnda ovÀder som drabbat VÀstindien, Centralamerika och USA sedan Är 1900. Orkaner som blir ryktbara pÄ grund av sin styrka och/eller förödelse "stryks" för framtiden och fÄr sÄledes inte anvÀndas igen. Exempelvis Mitch, Andrew, Gilbert och Katrina.

redigera Se Àven