ï»ż

 

Unescos flagga

UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) Àr ett av Förenta nationernas underorgan. Dess syfte Àr att verka till fred och sÀkerhet genom frÀmjande av internationellt samarbete inom omrÄdena utbildning, vetenskap och kultur utan Ätskillnad med avseende av ras, kön, sprÄk eller religion i syfte att frÀmja den universella respekten för rÀttvisa, rÀttssÀkerhet och mÀnskliga rÀttigheter och grundlÀggande friheter enligt FN-stadgan. Organisationen bildades 16 november 1945. Unescos generaldirektör Àr Koïchiro Matsuura frÄn Japan.

Unesco har 193 medlemslĂ€nder och 6 associerade medlemmar. Organisationen har sitt sĂ€te i Paris, med över 50 kontor och mĂ„nga specialiserade institut och centra över hela vĂ€rlden. De flesta av kontoren Ă€r ”kluster”-kontor som omfattar tre eller flera lĂ€nder, men det finns ocksĂ„ nationella och regionala kontor. Unesco uppfyller sina mĂ„l genom fem stora program: utbildning, naturvetenskap, samhĂ€llsvetenskap och humaniora, kultur och kommunikation och information. Projekt som sponsras av Unesco Ă€r omfattar lĂ€s-, skriv-, tekniska och lĂ€rarutbildningsprogram, internationella vetenskapliga program, frĂ€mjande av oberoende medier och pressfrihet, regionala och kulturella historiska projekt, frĂ€mjande av kulturell mĂ„ngfald, internationella samarbetsavtal för att sĂ€kra vĂ€rldens kultur- och naturarv (vĂ€rldsarv, som Unesco Ă€r sĂ€rskilt kĂ€nda för) och för bevara de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, samt försök att överbrygga den globala digitala klyftan.

InnehÄll

redigera Historia

Unesco grundades 16 november 1945 i London dÄ 37 lÀnder skrev under organisationens konstitution. Konstitutionen trÀdde i kraft 4 november 1946 dÄ den ratificerats av 20 lÀnder.

Unesco har under Ären varit en mycket kontroversiell organisation. Under 1970- och 1980-talen ansÄg VÀstlÀnderna, sÀrskilt USA och Storbritannien, att organisationen anvÀndes som ett forum för kommunister och tredje vÀrlden att attackera VÀst. Unesco utvecklade en plan kallad New World Information Order för att stoppa lögner och den felaktiga information som spreds om utvecklingslÀnderna. VÀst avvisade det som ett försök av tredje vÀrlden och kommunistiska dikaturer att krossa tryckfriheten; USA lÀmnade organisationen i protest 1984 och Storbritannien lÀmnade den 1985 (Storbritannien blev Äter medlem 1997 och USA 2003). Unesco har Àven kritiserats av en del för den stora och krÄngliga byrÄkratin, vilket organisationen har gemensamt med andra delar av FN-systemet.

redigera Organisationen

Unescos huvudkontor i Paris

Unescos arbete Àr organiserat i en generalkonferens, en exekutiv styrelse och ett sekretariat. MedlemslÀnderna har nationella organ eller kommissioner som samarbetar med inhemska myndigheter och institutioner och Àr lÀnken mellan det egna landet och Unesco. Unesco inrÀttar dessutom tillfÀlliga eller stÀndiga kommissioner för sÀrskilda frÄgor. Unesco Àr knutet till FN som ett underorgan inom Ekonomiska och sociala rÄdet.

I generalkonferensen, som Àr Unescos högsta beslutande organ, ingÄr samtliga medlemslÀnder med högst fem ombud, och den beslutar om riktlinjer och huvudsaklig strategi för Unescos kommande arbete. Den sammantrÀder vartannat Är. I den exekutiva styrelsen ingÄr femtioÄtta av generalkonferensen valda medlemmar. Sekretariatet Àr generaldirektörens stab, och dess kontor Àr förlagt till Paris. Generaldirektören vÀljs för sex Är och kan omvÀljas. I Sverige Àr Svenska UnescorÄdet förlagd till Utbildningsdepartementet, och ger regeringen rÄd inom sitt verksamhetsomrÄde; motsvarigheten i Finland Àr Finlands Unesco-kommission, vars sekretariat bestrids av Undervisningsministeriet.

Idag Àr 191 lÀnder medlemmar i Unesco (per mars 2005) dÀrtill har man sex associerade medlemmar.

Under Ären har Unesco tillsatt flera specialkommissioner, som till exempel den oberoende VÀrldskommissionen för kultur och utveckling 1992. Unesco var Àven ansvarigt för grundandet av OANA. Man finansierar ISCU. Unesco har Àven goodwillambassadörer som anvÀnder sina talanger eller sin berömmelse för att sprida Unescos ideal.

redigera Verksamhet

redigera Huvudprogram

Unesco försöker uppnÄ sina mÄl genom fem huvudprogram:

redigera Andra projekt

Unesco stödjer projekt inom lÀskunnighets-, teknik- och lÀrarutbildningsprogram; internationella vetenskapsprogram; regionala och kulturella historieprojekt, frÀmjandet av kulturell mÄngfald; internationella samarbetsavtal för att sÀkra vÀrldsarven och för att skydda mÀnskliga rÀttigheter samt försöker att minska den vÀrldsomfattande digitala klyftan.

redigera VĂ€rldsarv och dylikt

Ett av Unescos uppdrag Àr att upprÀtthÄlla tre listor med objekt av stort vÀrde för hela mÀnskligheten:

redigera Tryckfrihetsdagen

Varje Är manifesterar Unesco sitt stöd till Äsiktsfrihet och tryckfrihet genom att fira VÀrldsdagen för tryckfrihet den 3 maj. Firandet har hÄllits sedan 1993, dÄ Unesco lyckades förmÄ FN att utlysa dagen. HÀndelsen hÄlls för att minnas, fira och framhÄlla vikten av en fri press för ett vÀlmÄende demokratiskt och fritt samhÀlle.

redigera Unescos generaldirektörer

  1. Julian Huxley, Storbritannien (1946–1948)
  2. Jaime Torres Bodet, Mexiko (1948–1952)
  3. John Wilkinson Taylor, USA (tillförordnad 1952–1953)
  4. Luther Evans, USA (1953–1958)
  5. Vittotino Veronese, Italien (1958–1961)
  6. RenĂ© Maheu, Frankrike (1961–1974; tillförordnad 1962)
  7. Amadou-Mahtar M'Bow, Senegal (1974–1987)
  8. Federico Mayor, Spanien (1987–1999)
  9. KoĂŻchiro Matsuura, Japan (sedan 1999)

redigera Se Àven

redigera Externa lÀnkar