ï»ż

 

Wikipedia
URL http://www.wikipedia.org/
Slogan The Free Encyclopedia
Typ av sajt Uppslagsverk
Registrering Valfritt
SprÄk FlersprÄkig
Ägare Wikimedia Foundation
Skapare Jimmy Wales
Startad 15 januari 2001
Aktuell status Online

Wikipedia Ă€r en flersprĂ„kig internetbaserad encyklopedi med öppet innehĂ„ll som utvecklas av sina anvĂ€ndare. Wikipedia drivs av den icke vinstinriktade stiftelsen Wikimedia Foundation med stöd av Free Software Foundation. Projektets programvara Ă€r uteslutande fri och har öppen kĂ€llkod. Det finns idag runt 250 sprĂ„kversioner av Wikipedia tillgĂ€ngliga. 19 av dessa versioner har fler Ă€n 100 000 artiklar, varav den största Ă€r den engelska med över tvĂ„ miljoner artiklar. Totalt har Wikipedia fler Ă€n elva miljoner artiklar.

InnehÄll

FunktionssÀtt

Den process som ligger till grund för projektet kallas wiki (hawaiianska för snabbt): Wiki avser dels den lÀttanvÀnda och lÀttadministrerade teknik som gör att ett stort antal anvÀndare kan koncentrera sig pÄ att lÀsa och redigera databasens innehÄll samtidigt som en serie avancerade databasfunktioner medger en ickehierarkisk tillgÀnglighet. Wiki avser ocksÄ den i det nÀrmaste oinskrÀnkta öppenhet som genererar Wikipedias sjÀlvadministrerande struktur dÀr information kan lÀggas in nÀrhelst den finns tillgÀnglig.

Historik

Huvudartikel: Wikipedias historia

Wikipedia grundades 15 januari 2001 av internetentreprenören Jimmy Wales och filosofen Larry Sanger, bÄda knutna till Wales internetföretag Bomis. De hade under Är 2000 försökt starta uppslagsverket Nupedia, vilket dock begrÀnsades av strikta krav pÄ skribenterna. Genom att tillgripa wikitekniken lyckades man fÄ igÄng skrivandet. Wikipedia var frÄn början enbart engelsksprÄkigt, men 15 mars 2001 togs initiativet till flera sprÄk.[1] Först ut var tyska,[2] tÀtt följt av katalanska (som talas i östra Spanien samt Andorra) och japanska. Dessa tre var i gÄng före utgÄngen av mars.[3] Den 11 maj 2001 lades ytterligare nio stora sprÄk till. [4]

SvensksprÄkiga Wikipedias historia

Jimmy Wales, Wikipedias grundare
Huvudartikel: SvensksprÄkiga Wikipedia

Svenska var det andra "mindre" sprĂ„k (efter katalanska) som fick en egen Wikipedia. Första redigeringen gjordes 23 maj 2001 av Linus Tolke.[5] Den Ă€ldsta bevarade startsidan [6] för SvensksprĂ„kiga Wikipedia Ă€r frĂ„n 10 juli 2001. SvensksprĂ„kiga Wikipedia var dock i stort sett inaktivt till november 2002. Före utgĂ„ngen av 2001 fanns Wikipedia pĂ„ 18 sprĂ„k. EngelsksprĂ„kiga Wikipedia har hela tiden varit störst och har över 2,5 miljoner artiklar (september 2008). SvensksprĂ„kiga Wikipedia har 302 541 artiklar just nu.[7]

Mjukvara och hÄrdvara

Wikimedias servrar.

Wikipedia anvÀnder sig av den fria wikiprogramvaran MediaWiki som Àr licensierad under GPL. Serverklustren finns i Florida och pÄ tre andra platser i vÀrlden. FrÄn början anvÀnde Wikipedia en annan wikiprogramvara, UseModWiki, som ocksÄ Àr licensierad under GPL.

Kultur

Som community betraktad har Wikipedia utvecklat en egen kultur. Skrivandet vilar pÄ tre grundpelare:

  1. Projektet Àr, eller önskar bli, en encyklopedi.
  2. Projektet drivs som en wiki, vilket betyder att alla artiklar (med nÄgra fÄ undantag) kan redigeras av vem som helst, nÀr som helst.
  3. Projektet har öppet innehÄll och anvÀnder sig av copyleftlicensen GNU FDL.

Wikipediauttryck

Wikipedias anvÀndare anvÀnder ocksÄ flera uttryck med Wikipediaspecifik betydelse:

  • Bybrunnen Ă€r en sida pĂ„ Wikipedia för diskussion om projektet.
  • NPOV (förkortning av engelska neutral point of view), eller skriv frĂ„n en neutral utgĂ„ngspunkt, Ă€r en av Wikipedias grundprinciper. Att skriva frĂ„n en neutral synvinkel innebĂ€r att man har ambitionen att presentera idĂ©er och fakta pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att bĂ„de anhĂ€ngare och kritiker kan vara överens om formuleringen.
  • POMMF, principen om minsta möjliga förvirring, innebĂ€r att Wikipedia anvĂ€nder det sprĂ„k, de namn, titlar och betydelser som folk i allmĂ€nhet Ă€r vana vid Ă€ven om det finns andra alternativ som formellt Ă€r mer korrekta. Artikeln "New York" behandlar staden New York och inte delstaten med samma namn. Artikeln om Kina finns under "Kina" och inte under "Folkrepubliken Kina".
  • Sock puppet, eller marionett, kallas en bidragsgivare som anvĂ€nder fler anvĂ€ndarnamn utöver sitt egentliga.
Se vidare Wikipedia:Ordlista.

Kritik

Kritiken mot Wikipedia har ökat i takt med att Wikipedia har blivit mer framtrÀdande. Eftersom engelsksprÄkiga Wikipedia Àr den största sprÄkupplagan tar mycket av kritiken sina exempel dÀrifrÄn. Wikipedia fÄr ocksÄ kritik för att de inte alltid har sÀkra kÀllor.

Nytta som referens och kÀllmaterial

Bristen pÄ auktoritet, pÄlitlighet och förhandsgranskning har bland annat bibliotekarien Philip Bradley[8] och EncyclopÊdia Britannicas före detta chefredaktör Robert McHenry[9] pekat ut som faktorer som gör Wikipedia olÀmpligt att anvÀnda som kÀllmaterial. McHenry har ocksÄ framfört att Wikipedia faller pÄ att den sÀger sig vara en encyklopedi, ett ord som inger en auktoritet och pÄlitlighet som Àr oförenligt med koncepten öppenhet och wiki. Larry Sanger, Nupedias förre chefredaktör, har i en intervju med Kuro5hin sagt att ett av Wikipedias stora problem Àr den "anti-elitism" som finns.

Wikipedia ber anvÀndarna att verifiera innehÄllet genom att uppge och kontrollera kÀllor. Dessa kan i praktiken vara bloggar, och ibland kan det visa sig att en artikel pÄ Wikipedia verifieras genom att innehÄllet kontrolleras mot en kÀlla, som i sin tur har anvÀnt Wikipedia som kÀlla utan att uppge detta.

Vinklingar

Wikipedia har anklagats för att ha tendensen att tÀcka vissa Àmnen oproportionerligt i förhÄllande till hur viktigt Àmnet Àr. I en intervju med The Guardian[8] sade Dale Hoiberg, EncyclopÊdia Britannicas chefredaktör, om engelsksprÄkiga Wikipedia:

"People write of things they're interested in, and so many subjects don't get covered; and news events get covered in great detail. The entry on Hurricane Frances is more than five times the length of that on Chinese art, and the entry on Coronation Street is twice as long as the article on Tony Blair."
("Folk skriver om det som de Àr intresserade av, sÄ mÄnga Àmnen tÀcks inte in, och nyheter beskrivs vÀldigt detaljerat. Artikeln om orkanen Frances Àr mer Àn fem gÄnger sÄ lÄng som den om kinesisk konst, och artikeln om Coronation Street Àr dubbelt sÄ lÄng som den om Tony Blair.")

Intervjun publicerades 26 oktober 2004. 28 mars 2005 hade artikeln om kinesisk konst blivit tre gĂ„nger sĂ„ stor som den om orkanen Frances, underartiklar ej inrĂ€knade, och artikeln om Tony Blair var 50 % större Ă€n den om Coronation Street. Wikipedias föresprĂ„kare pekar pĂ„ sĂ„dana exempel för att visa att vinklingarna kommer att bli mindre med tiden, medan motstĂ„ndare anser att just dessa artiklar fick extra uppmĂ€rksamhet pĂ„ grund av intervjun, och att ökningen inte gĂ€ller alla artiklar.

Klotter och vandalism

Huvudartikel: Wikipedia:Typer av klotter

Wikipedias öppenhet gör den naturligtvis mottaglig Àven för redigeringar som inte Àr vÀlmenande. Eftersom öppna nÀtverk fortfarande Àr en ny företeelse för de flesta, Àr mÄnga besökares första redigering rent klotter - de testar om "Redigera den hÀr sidan" verkligen Àr det den ger sig ut för att vara. MÄnga anvÀndare upptÀckte Wikipedia pÄ liknande sÀtt och eftersom klotter Àr lÀtt att ta bort Àr toleransen ocksÄ ganska hög gentemot företeelsen. Det tar inte lÄng tid innan klottret Àr borttaget.

DÀremot tolereras inte avsiktlig vandalism. AnvÀndare som kontinuerligt förstör artiklar kan utestÀngas frÄn framtida deltagande i projektet genom att en systemadministratör blockerar deras IP-adresser. En studie gjord av IBM visade att vandalism vanligtvis tas bort mycket snabbt.[10]

Wikiscanning

Under 2007 utvecklade CalTech-studenten Virgil Griffith webbtjÀnsten "WikiScanner" och som samkör flera register. Med det upptÀckte han (och media) att olika organisationer, till exempel CIA, Vatikanen och Astra Zeneca redigerat vinklat i artiklar som rörde deras respektive omrÄden. Generellt betraktades företagens beteende som dÄligt, medan Wikiscanner spÄddes fÄ stor betydelse för att övervaka kvaliteten pÄ Wikipedia.[11]

Noter

  1. ^ http://mail.wikipedia.org/pipermail/wikipedia-l/2001-March/017681.html
  2. ^ http://mail.wikipedia.org/pipermail/wikipedia-l/2001-March/017682.html
  3. ^ http://web.archive.org/web/20010405141718/catalan.wikipedia.com/
  4. ^ http://mail.wikimedia.org/pipermail/wikipedia-l/2001-May/017749.html
  5. ^ http://web.archive.org/web/20010608192645/sv.wikipedia.com/wiki.cgi?action=history&id=HomePage
  6. ^ http://web.archive.org/web/20010723161707/sv.wikipedia.com/
  7. ^ Automatiskt genererad uppgift, varje sida som innehÄller minst en lÀnk till nÄgon annan sida rÀknas som en artikel.
  8. ^ a b Waldman, Simon (2004-10-26). Who knows?. The Guardian. LĂ€st 2006-02-24.
  9. ^ McHenry, Robert (2004-11-15). The Faith-Based Encyclopedia. TCS Daily. LĂ€st 2006-02-24.
  10. ^ IBM 2003. History flow: Results. LĂ€st 2006-08-17.
  11. ^ http://www.nyteknik.se/art/51811 Ny teknik: "Ny gratis sökmotor avslöjar skönmÄlningar pÄ Wikipedia", 070817

Externa lÀnkar

Sök efter mer information om Wikipedia pÄ Wikipedias systerprojekt:
Ordbok & definitioner frÄn Wiktionary
Böcker frÄn Wikibooks
Citat frÄn Wikiquote
Orginalverk frÄn Wikisource
Bilder & media frÄn Commons
Nyhetsartiklar frÄn Wikinews