| Det hÀr: | ...ska se ut sÄ hÀr: |
||||
|---|---|---|---|---|---|
|
Om tecknen till vÀnster inte visas korrekt sÄ saknar din dator stöd för att visa kinesiska tecken. Se nedan för vidare instruktioner.
InnehÄll |
redigera Förenklade och traditionella tecken
PÄ Wikipedia anges kinesiska namn och ord i allmÀnhet med bÄde förenklade kinesiska tecken och traditionella kinesiska tecken. De förenklade teckenvarianterna skapades i Kina under 1950-talet och anvÀnds i dag pÄ det kinesiska fastlandet.
De traditionella tecknen anvÀnds pÄ Taiwan.
I sjÀlva verket har de kinesiska tecknen förÀndrats och förÀndrats Ätskilliga gÄnger under historiens lopp. De kinesiska tecken som i dag anvÀnds i Japan (kanji) Àr nÄgot mer förenklade Àn de traditionella kinesiska, men inte sÄ förenklade som de fastlandskinesiska, "förenklade" tecknen. De kinesiska tecken som i dag anvÀnds i begrÀnsad omfattning i Korea (hanja) Àr snarlika de traditionella kinesiska, men i bland ytterligare nÄgot mer Älderdomliga.
redigera Transkribering
De tvĂ„ vanligaste transkriberingssystemen Ă€r pinyin och Wade-Giles, dĂ€r pinyin Ă€r det modernare. Det finns flera olika pinyinvarianter. PĂ„ Wikipedia anvĂ€nder vi hanyu pinyin, eventuellt kompletterat med Wade-Giles, till exempel sĂ„ hĂ€r: Zeng Guofan (æŸćè©, pinyin: ZÄng GuĂłfĂĄn, Wade-Giles: Tseng Kuo-fan)
För taiwanesiska namn kan eventuellt ocksÄ tongyong pinyin lÀggas till. Detta transkriberingssystem anvÀnds i delar av Taiwan, men inte i Taipei.
redigera Kinesisk uttalshjÀlp
De kinesiska dialekterna skiljer sig stort i uttal. Pinyintranskriberingen pÄ Wikipedia anger uttalet pÄ mandarin, nÀr inget annat anges.
redigera Toner
Samtliga kinesiska dialekter Àr tonsprÄk (Àven svenska Àr ett tonsprÄk) dÀr betydelseskillnad inte bara kan anges med kombinationer av konsonant- och vokalljud, utan Àven med en stavelses relativa ton. Till skillnad frÄn svenskan Àr tonerna i de flesta kinesiska dialekter betydelsebÀrande i mycket högre grad, fler till antalet och mer dynamiska inom varje stavelse. Vissa nordliga dialekter har tre toner, medan sydkinesiska dialekter kan ha upp till 10. Ett undantag Àr Shanghai-dialekten dÀr tonsprÄket har utvecklats till nÄgot som mer liknar svenskans toner (ord som "tomten" kan vara bestÀmd form av antingen "tomt" eller "tomte", beroende pÄ ton).
Mandarin har fyra tonaccenter: hög ton, stigande ton, fallande-stigande ton och fallande ton; samt ett obetonat lĂ€ge. De fyra tonerna Ă€r representerade i pinyin med följande tecken ovan de tonande vokalerna: ÂŻ, ÂŽ, Ë och `. En punkt sĂ€tts ibland framför stavelser som Ă€r obetonade. Resultatet av att lĂ€gga till dessa tonmarkeringar blir till exempel Ä, ĂĄ, Ç och Ă , samt a (eller ·a).
"ma" uttalat med de fyra tonerna .
redigera Uttal
| hĂ nyÇ pÄ«nyÄ«n | IPA | ungefĂ€rligt svenskt uttal |
|---|---|---|
| a | [É] | a |
| ai | [aÉȘ] | aj |
| an | [an] | an |
| ao | [aÊ] | aĂ„ |
| b | [p] | p |
| c | [tsʰ] | ts |
| ch | [tÊʰ] | tsch |
| d | [t] | t |
| e | [ɀ] | ö |
| ei | [ei] | ej |
| en | [Én] | ön |
| eng | [ÉĆ] | öng |
| er | [ɀɻ] | örj, arj |
| f | [f] | f |
| g | [k] | k |
| h | [x] | ch |
| i | [i] | i1 |
| ian | jen | |
| ie | [iÉ] | jee |
| iong | jong | |
| iu | [iouÌŻ] | iĂ„ |
| j | [tÉ] | dj2 |
| k | [kʰ] | kh3 |
| l | [l] | l |
| m | [m] | m |
| n | [n] | n |
| o | [uÌŻ] | Ă„ |
| ong | [ÊĆ] | ong |
| ou | [uÌŻu] | Ă„o |
| p | [pʰ] | ph3 |
| q | [tÉʰ] | tsh |
| r | [É»] | rj |
| s | [s] | s |
| sh | [Ê] | sch |
| t | [tʰ] | th3 |
| u | [u] [y] | o, y4 |
| ua | oa | |
| uan | oan, yan4 | |
| uai | oaj | |
| ui | öej | |
| uo | [uo] | oÄ |
| ĂŒ | [y] | y |
| ĂŒe | [yÉ] | ye |
| w | [w] | o5 |
| x | [É] | sh |
| y | [j] | j |
| z | [ts] | ds |
| zh | [tÊ] | dj |
1Uttalas mycket ljust och z-likt efter s, c och z. Uttalas nÀstan som ö efter sh, r, ch och zh. 2Som engelskans j i till exempel jump. 3Kraftigt aspirerat. 4Uttalas med y efter x, j, q och y 5Som engelskans w.
redigera Kinesiska tecken pÄ datorn
MÄnga datorer med operativsystem pÄ engelska eller andra vÀsterlÀndska sprÄk visar inte kinesiska tecken. Om du ser rutor, frÄgetecken eller mojibake blandat med det kinesiska tecken (se högst upp pÄ den hÀr sidan) saknar din dator troligen stöd för östasiatiska sprÄk.
redigera Windows 95, 98, ME och NT
Windows bör erbjuda att ladda ner sprÄkstödet automatiskt dÄ du besöker webbplatser som anvÀnder östasiatiska sprÄk, dock endast om du anvÀnder Internet Explorer. [1]
Ladda annars ner denna uppdatering manuellt hÀr
redigera Windows 2000
redigera Windows XP och Server 2003
Windows installationsskiva krÀvs för att installera stöd för östasiatiska sprÄk.
redigera Windows Vista
Windows Vista innehÄller komplett stöd för kinesiska skrifttecken som standard. Du kan skriva eller visa kinesiska med standardkonfigurationen.
redigera Mac OS X
FrÄn Mac OS X 10.2 (2002) och senare Àr alla nödvÀndiga skrifttecken och systemprogram förinstallerade som standard. För Mac OS X 10.1 finns flersprÄksstöd att laddas ner gratis frÄn Apples webbplats. Asian Language Update installerar stöd för kinesiska, japanska och koreanska.
redigera Fedora
För Fedora Core 3 behöver du installera paketen ttfonts-zh_TW och ttfonts-zh_CN.
yum install ttfonts-zh_TW ttfonts-zh_CN
För senare versioner av Fedora heter paketet fonts-chinese.
yum install fonts-chinese
redigera Debian GNU/Linux och Ubuntu
Nyare ubuntuversioner innehÄller stöd för kinesiska frÄn början.
Saknas stöd kan du installera ttf-kochi-micho med följande kommando:
- sudo apt-get install ttf-kochi-mincho
redigera Gentoo GNU/Linux
Steg-för-steg-guide till kinesiska pÄ Gentoo
redigera Mandriva Linux 2007
Installera ett eller flera kinesiska typsnittspaket.
FörsÀkra dig om att du har stöd för typsnitt i UTF-8 aktiverat, dÄ detta kan vara avaktiverat om du uppgraderade frÄn en tidigare version av Mandrake/Mandriva.
redigera Kinesisk teckeninmatning
För att kunna skriva med kinesiska tecken behöver du, om du har ett operativsystem pÄ ett vÀsterlÀndskt sprÄk, troligen installera nÄgot tillÀggspaket.
redigera Windows
Microsofts verktyg för att skriva med östasiatiska tecken heter IME.
redigera GNU/Linux
Scim Àr ett inmatningsverktyg som kan hantera ett mycket stort antal icke vÀsterlÀndska skriftsprÄk.
